L E Y L A

103 5 0
                                    


Nej. Det räcker. Jag behöver prata med honom. På riktigt. Måste få höra hans röst. Det kommer kännas bättre då.

"Mamma, jag ska promenera en sväng" ropar jag innan jag drar på mig jackan och går ut i höstkylan. Det blåser en aning och mitt hår flyger hej vilt.

Okej. Nu gäller det. Jag ringer honom. Hjärtat dunkar oroligt. En signal. Två signaler.

"Saknat mig?"

Jag andas ut.

"Oj, råkade ringa fel jag skulle ringa Minna" svarar jag retande. Om han hade sett mitt leende nu hade han förstått hur glad jag blev av att höra hans röst.

"Aha, här trodde jag att du hade saknat mig så mycket att du bara behövde höra min röst-" hans röst gör mig alldeles varm och mjuk och allt det där som jag aldrig trodde att jag skulle vara.

"Jag har saknat dig, Adam"

"Fan, vad bra det känns att du säger det. Jag har saknat dig som in i helvete. Grabbarna har börjat klaga. Det är ditt fel" jag skrattar andlöst och sätter mig på en bänk. Det liksom gör ont i mina kinder av hur mycket jag ler.

"Det är inte alls mitt fel!"

"Jo. Tror du jag ville bli såhär kär i dig eller? För jag är jävligt kär i dig Leyla"

Det är som att ett höghus av kärlek välter samman och rasar inom mig. Överrumplar mig. Känslan sprider sig i hela kroppen.

"Adam.."

Jag förtjänar inte honom. Han säger precis det han tycker och tänker utan tveka. Utan att vara rädd. Är det verkligen så enkelt?

"Jag vet. Du behöver inte säga något. Jag vill bara att du ska veta det"

"Hur går träningen? Är du spänd inför matchen imon?"

"Jag längtar tills imon"

"Samma här" jag andas ut. Det är en början. En bra början.

"Jaså?" Jag han höra hans nöjda röst och jag känner mig mer levande än någonsin.

"Ja, din idiot" jag försöker låta obrydd men min röst är alltför livad för att han ska gå på det.

"En idiot som du är ihop med."

"Påminn mig inte. Fattar inte varför jag ens sa ja"

"När du kommer imorgon så ska jag påminna dig om exakt varför du sa ja" jag drar efter andan.

***

Ett. Två. Tre.

Visselpipan.

Nicoletta springer. Söker efter mig med blicken men jag nickar att hon ska springa fram själv. Jag är blockerad. Minna är snabbt efter henne och snart har hon tagit bollen ifrån oss.

Hon skottar....Och den går in.

"Asså den här bruden är fantastiiiisk!!!" Utbrister jag och vi alla applåderar. Jag är så stolt över min bästavän som har hittat sig själv igen. Som har kommit över den där lilla tönten Dennis.

"Jag vill se samma energi på Fredag när ni möter Masmo. Bra jobbat!"

Osman avslutar dagens träning och utmattade går vi ner till omklädningsrummet. Trots att mina muskler protesterar. Trots att att jag svettas som en åsna. Trots att jag kommer få världens träningsvärk känner jag mig mer energisk än någonsin.

Imorgon. Imorgon ska jag äntligen få träffa honom. Adam.

Full fart och titta inte bak (+18)حيث تعيش القصص. اكتشف الآن