Live Love Laugh - Foscar

Kapitel 11

Oscar's perspektiv

Det är lunch i skolan och jag sitter och pratar med Ogge och Felix. Omar åkte hem till Göteborg igår för att gå i skolan. Precis när vi sitter och äter plingar allas telefoner till och vi förstår att det är Daff som vill något. Ogge tar upp sin telefon och läser högt vad som står i den.

Från Daff skickat 11:46
Jag ska på ett viktigt möte idag men jag vill ändå ha er i studion klockan 15:00. Katia kommer vara där och ta hand om er!

Från Ogge skickat 11:49
Okej, vi kommer till 15:00! Men vad ska vi göra?

Från Daff skickat 11:52
Ni behöver kolla igenom några danssteg och några låtar. Ni får tyvärr klara er utan Omar denna gång!

Ogge struntar i att svara utan istället lägger han ned telefonen och sedan återgår vi till samtalet vi hade innan sms:et kom - våra födelsedagar. Vi pratar en stund men sedan avbryter Ogge och ställer en helt annan fråga än det vi pratar om.

"Nu måste jag få höra Felix, hur gick det igår när du pratade med Oscar i biblioteket?" Säger Ogge och jag tittar på honom och sedan på Felix, han ser nervös ut och jag hoppas nästan på att han säger sanningen. Jag vill att alla ska veta vad vi känner för varandra och jag vill visa upp honom för hela världen.

"Det gick bra, vi är vänner igen!" Säger Felix snabbt och jag ser hur rodnaden sprider sig på hans kinder. Jag kan inte hjälpa det men jag rodnar också när jag tänker tillbaks på det som hände i biblioteket igår så jag tittar snabbt ned på maten som ligger på min tallrik. Jag blir en aning besviken när han säger att vi vi bara är vänner eftersom jag inte trodde att bästa vänner kysste varandra men på samma gång förstår jag honom, vi är inte ens ett par än och det känns som att Ogge inte ska få veta riktigt än.

"Bara vänner säger ni, men ändå ser båda ut som tomater" Säger Ogge och kväver ett skratt. Han gör citat tecken över bara vänner och jag förstår att han aldrig komme tro oss, vi har redan avslöjat oss. Dock räddar Felix snabbt upp det genom att säga.

"Bara vänner!" Säger Felix och han låter rikigt övertygande när han säger det.

"Okej, jag tror er" Säger Ogge men man hör på långa vägar att han egentligen inte gör det. Han orkar antagligen inte diskutera detta med oss eftersom han förstår att vi inte kommer ge honom någon information.

Felix perspektiv

När Ogge frågar vad som hände i biblioteket får jag direkt panik, jag vill inte berätta vad som hände eftersom det fortfarande känns så privat men på samma gång vill jag berätta för hela världen att jag tycker om honom. Tillslut bestämmer jag mig för att dra en liten lögn som delvis är sann. Det känns som att han inte behöver veta än och blir det något så kommer han få veta.

När vi har ätit klart går vi bort till disken för att lämna tallrikarna och glasen. När vi lämnat all disk går vi bort till våra skåp för att hämta gympa kläderna. Alla elever som går dans i årskurs 1 och 2 har dans klasserna tillsammans och därför har jag alltid dom lektionerna tillsammans med Oscar och Ogge.

~ Två timmar senare ~

Vi har precis kommit tillbaks till omklädningsrummet efter danslektionen. Vi har koreograferat klart hela första dansen nu och har bara 2 danser kvar att göra. Jag sätter mig ned på bänken och pustar ut, hon kör verkligen hårt med oss men det är riktigt kul på hennes lektioner. Jag tar av mig kläderna och sedan virar jag handduken runt mina höfter. Jag tar av mig kalsongerna och sedan skyndar jag mig in i rummet där duscharna är eftersom det inte är någon annan som har gått in än. Det är så skönt att få stå och dusch själv, ingen som kollar på en och man kan tänka ifred. Efter dansträningarna med killarna har jag inget problem att duscha med dom men killarna i klassen vill jag inte duscha med, jag har aldrig känt mig bekväm med det.