Pretty Lies.

Chapter 25

''Hi, you're Kendall right?'' Frågade jag den svarthåriga tjejen som klängde på Harry.

''I guess that's me, and who are you?'' frågade hon mig.
Min blick skiftade mellan Harry och Kendalls. Harry stod helt stilla och kollade på mig.
Det kändes obekvämt att ha honom ståendes där med en annan tjej.

''I'm Sara'' sa jag och sträckte ut handen för att skaka den.
Hon kollade på mig som att jag var dum i huvudet.
Jag släppte ner handen så att den landade mot min höft samtidigt som jag reste mig upp för att packa i hop mina saker. Jag måste här ifrån.

Jag började packa ner sakerna i min strandväska. Efter några sekunder kände jag en hand på min midja, jag vände huvudet snabbt bakåt och möttes av Samuels frågande ögon.
Niall kom framspringandes en bit bakom med massor av glassar i händerna.

''Haz what are ya doin here?'' frågade Niall honom med en ganska irriterad blick.
Jag fortsatte packa ner saker i väskan som en galning samtidigt som Amanda och Isabella kom fram.

''Amanda vi måste gå'' sa jag när jag drog undan henne.
Jag kollade på henne med en menande blick.
Hon nickade samtidigt som hon kollade bort mot Harry och Kendall. Hennes mun formades i ett O.
Jag vände på blicken och observerade Bella och Niall som satt på filten och åt glass.
Kendall som pratade med Någon i telefonen 2 meter bort och Samuel o Harry som verkade komma överens.
Harry lyfte blicken och kollade bort mot där jag och Amanda stod och kollade in i mina bruna ögon emellan åt.

''Du kan inte undvika honom hela tiden Sara'' sa hon och fick bort min blick från honoms.
Han stod där så oskyldigt.
Men han var inte oskyldig.
Hur kunde han ens ta med Kendall, jag är ju inte avundsjuk eller så för jag hat ju Samuel men varför just kendall.

''Jag kanske inte kan undvika honom hela tiden men just nu så klarar jag inte av det.
Jag kom hit för att träffa Niall och umgås med er på en lugn semester. Men så kommer Harry med sitt nya ragg och dyker upp'' sa jag med en irriterande röst. Jag lyfte upp min väska från sanden och gick bort mot de andra för att säga att jag går iväg.
Jag gick dit med raska steg.

''I need to go now'' sa jag till alla.

''But we just came?'' sa Isabella med en förvirrat ansiktsuttryck.
Hon pratade på engelska så aty alla kunde förstå vad vi sa.

'' i know, i just.... have more important things to do''svarade jag henne.
Jag vände ansiktet mot Niall och kollade på honom med en suck. Jag hade saknat honom så mycket och när jag äntligen får träffa honom så går allt åt helvete.
Niall reste sig upp och gav mig en kram.

''I'm sorry i just can't stand him right now'' sa jag till honom lågt i hans öra så bara han kunde höra.

''I understand, it's fine'' nickade han och fortsatte att hålla om mig.
Jag snegla bort mot Harry som kollade ner i backen samtidigt som han lekte runt med foten i sanden. Kendall stod och kollade på mig med en äcklad blick samtidigt som hon höll sin arm virad runt Harrys.

''I'll miss you'' sa jag och släppte taget om honom.

''I'll miss ya too,Sara'' sa han och jag gick iväg.
Samuel verkade inte bry sig om att svara eftersom att han var för upptagen i sin glass.

Jag gick upp mot bilen som vi kom hit i och insåg att om jag åker i den så kommer jag inte hem.
Jag satte mig på trästaketet framför bilen och tog upp min mobil.

''Hey'' Sa Harry som stod framför mig med nu en vit tröja på sig. Han stod så oskyldigt som att han aldrig gjort något dumt.

''Where is your new play doll?'' frågade jag honom och var överraskad att inte Kendall var hängandes över honom.

''She left, she needed to do some photoshoot or something'' sa han och kollade bort mot stranden. Han satte sig på staketet bredvid mig.
Vi satt där i en tystnad och lyssnade på havet.

''What do you want Styles?'' frågade jag honom samtidigt som jag reste mig upp.

''I want to talk, it's been months since i last saw you'' sa han och reste sig upp och ställde sig framför mig.

''Well i dont have time for that'' ljög jag. Jag hade faktiskt tid
Men jag ville inte, jag var så trött på hans ursäkter hit och dit hela tiden.

''Where ya going?'' frågade han mig.

''I need to eat or something...'' Sa jag och han skrattade lågt för sig själv.

''I'll drive you'' sa han och låste upp sin bil med ett knäpp på en knapp.
En svart bil lös till bredvid våran.

''No thank you'' sa jag och korsade mina armar.

''Stubborn little Sara is back'' sa han och puttade mig på ryggen så att jag skulle gå.
Jag försökte stanna med mina fötter men det gick inte så bra.
''Sara just let me drive you'' bad han. Eftersom att jag inte hade en bil så började jag gå ist för att kämpa emot.
Jag hörde hur Harry stannade upp och andades ut innan han kom fram springandes till passagerar dörren och öppnade den.
Jag satte mig rätt ner istället för att säga tack som jag alltid brukade göra.
Han satte sig i sätet och körde iväg.
Vi körde i en tystnad in mot stan.

''Sara i'm sorry'' sa han och suckade. Han gav mig en blick innan han vände tillbaka den på vägen.

''How could you just leave me with a necklace and a simple goodbye'' sa jag och han kollade på vägen. Hans ögon såg ledsna ut och han hade inte sitt leende på läpparna som han alltid haft innan.

''I'm so sorry Sara, i just didnt want you to get hurt'' sa han.
Vilken idiot.
Han ville inte att jag skulle bli sårad.

''Oh my god! So you though leaving me alone was good?
I was crying every single fucking night!
But you never loved me Harry!
You have already moved on from me, so why dont you just tell me the truth that you didnt want me anymore Styles?
Cause i'm tierd of your sick games!'' skrek jag nu på honom.

''Do you think it was easy for me? If i didnt love you why would i still where the necklace?
I havent moved on and i never will! You are the fucking one i love! I'm not inlove with Kendall i just wanted her to make you jealous cause i knew that you was the one who had moved on!'' Han höjde också rösten mot mig.
Jag kollade på hans hals och såg nyckeln hänga där.
Jag trodde inte han ens hade kvar den.

''I still think about you all the time Harry.
I think Samuel is just an escape from not loving you'' berättade jag för första gången.
''Wow did i really say that?''
Samuel var nog bara en undanflykt från att älska Harry.

''But you doesnt wear your heart anymore, Sara i love you so much! I want you and most important is that i need you''
Han hade lagt sin hand på mitt lår. Detta är så fel.
Jag vet att jag borde ta bort hans hand från mitt lår men jag kan inte.

Jag rotade fram halsbandet som var format som ett hjärta från min jackficka ner packat i väskan.
jag tog upp det i handen och studerade det ett tag.
''Harry i still wear it, everytime Samuel ask me about the necklace i always tell him that someone special gave it to me.
I still have you in mind all the time'' sa jag och han kollade på mig med ett litet leende. Hans hand var förflyttad till min hand nu.
Han kollade in i mina ögon och där stannade dom.

''I love you so much Sara!''

''I love you t--"

Allt blev svart.