Pretty Lies.

Chapter 27

** jag vet att jag har skrivit att balen ska vara inom några veckor men vi låtsas att den är om några månader ist**

-3 månader senare -

Jag har irrat runt i rummet ett bra tag nu, ringt olika företag och kollat upp lägenheter.
Om 1,5 månad tar jag studenten i England och jag är verkligen sent ute.

Jag la ner telefonen och väntade ivrigt på att den skulle ringa och jag skulle få mitt svar.
Jag slängde mobilen på sängen med en suck och satte mig på sängkanten.
Jag greppade tag om ramen med en bild på mig och Harry i.
Det har gått 4 långa månader sen han dog.
De första två månaderna var värst.
Efter att jag kom tillbaka till Sverige igen efter den hemska resan gjorde Samuel slut och allt var knas.
Han sa att han inte orkade med drama längre.
De första två månaderna låg jag i sängen eller var ute och gick för att rensa mina minnen.
Jag tände alltid ett ljus varenda kväll för att då kändes det på något vis att han var bredvid mig.

Efter två månader av gråtande och sörjande bestämde jag mig för att skaffa ett nytt liv.
Jag flyttade tillbaka till England igen och tog med mig Isabella och Amanda.
Jag åter tog kontakten med Josefine som jag inte haft på jätte länge.
Hon fick en bebis förra veckan och det blev en flicka som de kallar Felicity.
Felicity var så söt och hade verkligen fått sin mammas leende och hennes pappas ögon.
När jag först såg Felicity slog en tanka min hjärna.
'-det kunde ha vart mitt och Harrys barn.

Jag började jobba på ett litet cafe runt hörnet några kvarter bort där jag trivs jätte bra.
Det enda som saknades var Harry.

''Have you heard anything about the flat yet?'' frågade Rosie mig.
Hon pratade såklart om lägenheten jag ringt på.
Hon var så ivrig, inte så konstigt hon skulle få en hel lägenhet för sig själv när jag flyttat ut.

''Nope, not a single word'' sa jag i en suck.
Min mobil pep till och jag hade fått ett nytt meddelande.

Från Amanda: Bokat biljetter, åker imorgon:)

Till Amanda:
Åh vad kul! Jag släpper av dig vid flyget imorgon så jag kan ta ett ordenligt hejdå. Messa mig senare tiderna:)

Hon hade bokat flyg till Spanien.
Hon skulle plugga vidare som veterinär och på fritiden vara
Terapist för killarna
i Real Madrid men det gör hon bara för att få träffa Ronaldo antar jag om hon ens lyckas med att komma ända fram till honom. Jag kommer ihåg när vi var 13-14 år och bestämde oss för att en dag skulle träffa Ronaldo och Harry Styles men desto äldre jag blev desto mer slutade jag gilla Harry.
Men det visade sig sedan att vi blev ett par och nu har jag inget kvar av honom förut mitt halsband.

Jag kollade på klockan och insåg att jag började jobbet om 30 minuter så jag var tvungen att byta om till mina serveringskläder.
Jag gick till garderoben och tog fram en svart polotröja, ett par svarta jeans och min vin röda serveringsförkläde.
Jag la på lite smink men fokuserade mest på basen.
Sedan satte jag upp håret i en bulle och gick bort mot kaféet.
När jag kommit dit var kaféet fullproppat med människor som satt och skrattade och umgicks med varandra.
Jag bak till köket där personalen var och där jag skulle byta skift med Audrey.

''Right on time there, it's smashed with peoples here, wish you good luck'' sa hon med ett leende. Hon gav mig papper och penna så att jag kunde gå och ta beställningar.

Jag gick fram till ett bord där det satt två ungar tjejer som såg ut att vara 14 år.
''Hello, what do you want to order?'' frågade jag tjejerna och de kollade på mig med stora ögon.

''Oh my god! You're Sara!'' Sa de och började fangirla.
Tjejerna drog på sig mycket uppmärksamhet så jag försökte tysta dem.

''Schh! Relax haha'' sa jag och skrattade åt deras reaktion.
Jag var inget speciellt bara en vanlig tjej på ett cafe.
Tjejerna började sansa sig och den ena blonda tjejen gav mig en kram.

-

''Eyy! stewart, come over here'' skrek en röst från andra sidan kaféet. Jag vände mig om och såg Liam sittandes vid bordet.
Jag sprang mot honom.

''Liam! What are you doing here?'' frågade jag i chock över att ha honom här. Jag kramade om honom hårt i min famn och andades in lukten av honom.

''I'm here for the weekend, how are you?'' Frågade han mig och vi släppte taget om varandra.
Jag satte mig mittemot honom på den svarta stolen.

''Well, i'm not good but i've been working things out lately.
How are you?'' frågade jag Liam.

''Sara, i dont like to lie'' sa han och jag kollade menade på honom.
Vad menar han med det?

''What are you saying?'' Frågade jag honom.

''I came here to talk to you Sara'' svarade han och tog min hand som var på bordet.

''Well?'' frågade jag honom lite irriterad. Vad händer?

''I came here beacuse i needed to see that you where okay.
I've been seeing pictures of you on the newspapers and everywhere. What harry have done it is just--'' jag avbröt honom snabbt.

''What do mean with what Harry have done?''
Frågade jag honom.
Vad menar han med Harry.
Liam kollade ner i bordet och kollade ut genom fönstret.
''What have he done Liam?'' Frågade jag och spärrade in mina ögon i honom.

Han kollade upp på mig
''He is not dead''
Sa liam och tittade ner på bordet igen.

''What do you mean?
He is dead Liam, and he have been dead for 3 months?'' sa jag i tvek.

''No Sara he is alive, it all was just fake'' sa han och kollade djupt in i mina ögon.

''Where is he?'' frågade jag menande.

''Holmes chapel''
Jag släppte taget om honoms hand och rusade ut genom dörren.
Jag struntade i om jag hade jobb att göra.
Hur kan han ljuga om en sådan sak.
Jag tog upp min iphone och slog in hans nummer som jag fortfarande kommer ihåg.

''The number you have called is not availeble'' sa den radiostyrda rösten.
Jag sprang upp till rummet och bytte om.
Jag slängde på mig kläder.
''Rosie!'' skrek jag ut men ingen svarade. Antar att hon var någon annanstans.
Jag rusade ut på gatan och ropade in en taxi.

''Take me to Holmes chapel''

-

Jag stod nu utanför hans hus i väntan på att få se bedragaren.
Jag gick med långsamma steg fram till dörren och knackade på. Jag hörde fotsteg.

''Sarah! oh it's been a long while dear'' sa Anne och kramade om mig.

''Yeah it really has. I dont want to sound rude but i really need to see Harry, do you know where he is?'' frågade jag henne så snällt jag kunde.
Han släppte taget och kollade på mig med ett sympatiskt leende.

''I understand sweetie, he went out for abit and i dont know where he is''sa hon.
Jag tackade henne för infot och sedan begav jag mig iväg mot ett ställe där han måste vara.
Jag gick igenom en park och ner till vattnet under stjärnorna.
Jag gick bot den enda sitt platsen som fanns och fick syn på en människa sittandes vid bänken.
Jag gick längre fram mot personen tills jag stod bakom honom.

''How could you do this to me Harry?'' Frågade jag.
Han vände på huvudet i chock och stirrade rätt på mig.
Det var han som jag sörjt i 3 månader.

''Sara how did you know?'' frågade han mig.

''I doesnt matther. Here take your necklace i dont want it!'' skrek jag på honom och slet av mitt halsband.

''Sara if you let me explain!'' skrek han igenom sina tårar.
Jag orkade se honom just nu.

''There's nothing to explain here Harry! You faked your own dead? How the hell could you!''
Skrek jag och vände mig om med raska steg.
Han tog tag i min handled och stirrade rätt in i mina ögon.
''Dont ever touch me again!''
Jag drog ifrån min handled och sprang så fort jag kunde därifrån till närmaste hotell.