Dagen (....) jag tog mitt liv

Dagen före jag tog mitt liv

Dagen före jag tog mitt liv så var det regn utomhus. Jag vaknade då dom hade lämnat huset. Jag hörde hur dörren stängdes och gick upp ur sängen. Jag tittade hur dom sprang genom regnet mot bilen. Jag ville gå och lägga mig igen men jag var inte trött. Jag tog på mig lite kläder och gick ner till köket. Gjorde ett kopp te, som jag alltid gör.

Jag satt i lugn och ro i köket tills jag märkte ett brev på kylskåpen. "Ta ut hund" det stod. Jag gjorde det varje morgon men min bror tyckte om att berätta för mig ändå när jag ska ta ut hund.
Promenaden blev inte lång. Det regnade för mycket så jag drog in henne. Vi burkar ta långa promenader och ha roligt, men idag så orkade jag inte. Jag var helt slut.

Dagen före jag tog mitt liv så tvättade jag mina kläder. Jag dammsuga hallen, köket och vardagsrummet. Jag lekte med katterna och såg en film. När det var dags att gå ut igen med hund så regnade det fortfarande. Spöregn överallt. Blött. Himlen grät. Kan inte hindra henne. Modernatur är med om hemskare saker än nån annan på denna planet.

Jag öppnade fönstret för att höra regnet slå ner lite bättre. Inte för mycket så regnet kom in, men nog mycket för att det skulle kännas som att jag var i det.
det gjorde mig sugen att gå ut i det. Tills jag såg en familj. Den var en förälder med dess barn. Jag hörde hur fåglarna kvittrade i regnet, hur barnen klagade och lekte. Hur regnet mot paraplyer lätt. Jag öppnade fönstret mer. Det regnade smått in. Jag stirrade på det och kände hur mina glasögon blev blötta.

Dagen före jag tog mitt liv så satte jag på kanten av fönstret. Och kände hur regnet slog ner. Jag tog ett andetag. Tvättmaskinen var klar. Jag kände mig ensam i hela värden. Bara jag och ljudet av regn. Jag viste inte längre om jag grät eller om det var regnet som föll ner mina kinder. 1 dygn. 24 timmar. 1 440 minuter. 86 400 sekunder kvar innan dagen då jag planerade att hoppa ut genom detta fönster. 1 dygn. 24 timmar. 1 440 minuter. 86 399 sekunder....