Jennifer föddes 19 februari 1964 i washington. Dc.USA och är idag 57 år. 1985 tog hon kandidatexamen i kemi på Pomona College och inom biokemi på Harvard. Hon blev en professor år 2000 inom molekylärbiologi på Yale och inom andra ämnen 2002 i kalifornien. Hon har studerat på världens bästa universitet och hon har blivit en väldigt framgångsrik professor. På ett universitet i kalifornien forskar hon framför allt på tre områden: CRISPR-systemet, RNA-interferens och MikroRNA.
Fyrstegsprocessen med proteinsyntes
För att förstå hur protein bildas så måste man gå igenom fyrstegsprocessen och då kan man förstå det andra om varför och hur det bildas och vad som händer.
1: Genaktivering
En cell börjar göra ett protein genom att aktivera genen som innehåller informationen för proteinet. Ett protein som kallas en transkriptionsfaktor binder till genen och detta aktiverar det.
2 - gentranskription
DNA för den aktiverade genen öppnas och exponerar genens DNA-sekvens.
Genens DNA-sekvens kopieras i form av RNA.
Denna RNA-kopia av genen kallas messenger RNA, eller mRNA.
3 - redigering av mRNA
Onödiga bitar av mRNA klipps ut och tas bort.
Den återstående mogna mRNA-molekylen lämnar sedan cellkärnan och går in i cell cytoplasman.
4 - översättning
I cytoplasman fäster sig små strukturer - molekylära maskiner - kallade ribosomer till mRNA
Ribosomerna börjar i ena änden och rör sig längs mRNA-strängen, "läser" sekvensen av baser (dvs. kopian av genen)
När de gör det fäster de aminosyror en efter en för att skapa en växande kedja som blir det slutliga proteinet
CRISPR-systemet
CRISPR är en förkortning för ordet clustered regularly interspaced short palindromic repeats är namnet på ett immunförsvars typ som upptäcktes ganska nyligen hos prokaryota organismer som är en djurgrupp inom de encelliga organismerna. CRISPR-systemet är en del av de prokaryota dnat som består av korta sekvenser och intermediära segment. Dessa segment har byggts upp av tidigare faror som t.ex. virus infektioner. Genom den här sekvensen så kan cellen känna igen viruset nästa gången den angriper.
CRISPR-systemet är typ ett av cas-proteinerna som har en ganska enkel uppbyggnad. Nu sker forskning på genterapi i CRISPR-systemet som behandling på en rad olika sjukdomar som t.ex. Cancer, Hiv och Duchennes muskeldystrofi och det är även en av sakerna Jennifer forskar på.
RNA-interferens
RNA-interferens är ett slags fenomen i levande celler När ett RNA-virus infekterar en cell bryts virusets arvsmassa ner av RNA-interferens. Produktionen av nya viruspartiklar förhindras. Inom forskning och bioteknologi skräddarsyr man dsRNA för att aktivera RISC-komplex till att bryta ner MRNA för en given gen. Denna forskning kan man komma att använda vid botning av Cancer i framtiden. Experimentellt införande av RNA i celler kan användas i vissa biologiska system för att störa funktionen hos en endogen gen1,2. Endogena substanser är sådana substanser som har sitt ursprung inifrån en organism, en vävnad eller en cell.
MikroRNA
MicroRNA är namnet på en familj av molekyler som hjälper celler att kontrollera vilka typer och mängder proteiner de producerar. Det vill säga celler använder microRNA för att hjälpa till att kontrollera genuttryck. Molekyler av microRNA finns i celler och i blodomloppet. Genuttryck avser huruvida en viss gen gör för mycket, för lite eller den normala mängden av sitt protein vid en viss tidpunkt.1: Genaktivering
En cell börjar göra ett protein genom att aktivera genen som innehåller informationen för proteinet. Ett protein som kallas en transkriptionsfaktor binder till genen och detta aktiverar det.
Nobelpriset
Emmanuelle Charpentier och Jennifer Doudna tilldelas 2020 års Nobelpris i kemi för upptäckten av ett av genteknikens skarpaste verktyg: gensaxen CRISPR/Cas9. Med hjälp av den kan forskare med hög precision förändra arvsmassan i djur, växter och mikroorganismer. Tekniken har revolutionerat de molekylära livsvetenskaperna, öppnar nya möjligheter till växtförädling, bidrar till innovativa cancerterapier och kan göra verklighet av drömmen om att bota ärftliga sjukdomar. Hon delade alltså på nobelpriset med Emmanuelle och fick därför bara halva av prispengarna men hon är en av de sju kvinnorna som har fått nobelpris i kemi. Sedan nobelpriserna grundades år 1901.
Utmärkelser utöver Nobelpriset
William O. Baker Award for Initiatives in Research, 1999
Alan T. Waterman Award, 2000
Eli Lilly Award in Biological Chemistry, 2001
Mildred Cohn Award in Biological Chemistry, 2013
Dr. Paul Janssen Award for Biomedical Research, med Emmanuelle Charpentier, 2014
Lurie Prize in Biomedical Sciences, 2014
Gabbay-utmärkelsen, med Emmanuelle Charpentier och Feng Zhang, 2014
Time 100, med Emmanuelle Charpentier, 2015
Prinsessan av Asturiens pris för teknisk och vetenskaplig forskning, med Emmanuelle Charpentier, 2015
Breakthrough Prize i livsvetenskap, med Emmanuelle Charpentier, 2015
Gruber-priset i genetik, 2015
Massry-priset, 2015
Tang Priset, 2016
BBVA Foundation Frontiers of Knowledge Award, 2016
L'Oréal-UNESCO Award For Women in Science, 2016
Utländsk ledamot av Royal Society, 2016
Paul Ehrlich och Ludwig Darmstaedter-priset, 2016
Dickson-priset i medicin, 2016
Gairdner Foundation International Award, 2016
Warren Alpert Foundation Prize, 2016
Dr. H.P. Heineken Priset för biokemi och biofysik, 2016
Fellow of the AACR Academy, 2017
Japanpriset, med Emmanuelle Charpentier, 2017
F. A. Cotton Medal, 2017
NAS Award in Chemical Sciences, 2018
Croonian Lecture, 2018
Kavli Priset i nanoteknik, med Virginijus Šikšnys och Emmanuelle Charpentier, 2018
Pearl Meister Greengard-priset, 2018
Harvey-priset, 2018
Nobelpriset i kemi, med Emmanuelle Charpentier, 2020
Vanderbilt Prize in Biomedical Science, 2020
