Tja, alla nyfikna läsare som gillar att läsa om djur och mig! Söndag. Sista dagen på veckan!
- Men jag längtar till skolan redan nu. Min karriär som elev utvecklas i snabb hastighet då, säger Nadja spydigt när jag sjunger en vacker vals om söndagen. Min danspartner heter Lisebergskanin, som jag vann på Liseberg. Valsen kommer definitivt kommer bli en sommarhit.
- Min sköna kanin, kan du bli min älskade? gastar jag medan Nadja håller för öronen.
- Jag hööööör inte vad jag tääänker, skriker Nadja tillbaka.
- Men tänk tyst, vrålar jag till svar och fortsätter att sjunga min vackra vals. Min danspartner är trygg och säker, så jag fortsätter glatt.
Efter en halvtimme kommer mamma in. Hon suckar när hon ser min vackra vals (sucka? Hon borde väl gunga lite med huvudet i takt med musiken? Det måste vara Nadjas krukväxt hon tittade på)
- Ni måste gå ut med Bruce nu. Han har väntat hela dagen på att få komma ut, säger mamma trött. Ni kan väl ta med Gert också, men inte förbi bonden Pettersson. Det är han som odlar rädisor nu, Gert blir som galen då.
- Visst! svarar jag glatt.
- Men min matteläxa då? frågar Nadja.
- Vi har ingen den här veckan! stönar jag.
- En sak till! Om ni ser Rassel, Dassel och Pling, ge dem lite fågelfrön, säger mamma, ler brett och ger oss en hink.
Vi går ut på gården och jag visslar en kort vissling. Genast kommer Bruce springande. Nadja kopplar på kopplet, och vi fortsätter mot vedboden, där Gert står och tuggar hö. Jag springer fram och tar kopplet från kroken och spänner fast selen runt hennes smala hals. Hon bräker glatt och viftar med svansen som en liten hund. Jag skrattar, klappar hennes lena rygg och drar med henne ut ur vedboden
- Kommer du? ropar Nadja tålmodigt.
- Kommer! svarar jag glatt.
Vi går längs grusvägen. Eftersom vi inte vill gå förbi Pettersons rädisor, går vi upp på en stig som nästan bara är lera, eftersom det regnade för en stund sen.
Gert traskar glatt och nosar på allt hon ser. Plötsligt ser hon några hästar som står och tuggar hö lite längre bort. Hon rycker i kopplet, och stark, det är hon verkligen. Jag nästan flyger fram med en spritt språngande galen Gert. Hennes tunga hänger ut, det har den alltid gjort eftersom hon saknar tänder på höger sida. När hon tillslut tvärstannar har jag så mycket fart att jag stannar öga mot öga med en häst, alldeles vid stängslet. När jag vänder mig om ser jag Nadja som gapskrattar åt mitt uppträdande. Jag fnyser åt Nadja och binder fast Gert vid staketet.
Nadja kommer springande efter mig.
- Haha! Du såg så rolig ut när du flög efter Gert, säger hon och tittar på Gert. Eftersom Gert är så kort, når hon bara upp till benet på ett sto. Stoet tröttnar på honom och ger honom en lös knuff. Ändå så flyger Gert en lång bit. Hon får nöja sig med ett nyfött föl som knappt kan stå. Lagom höjd för Gert som nöjt nosar på sin nya “pojkvän”. Jag och Nadja skrattar åt hans roliga upptåg. Plötsligt rycker Nadja till. Hon stod som förstenad. Nadjas ansikte bleknade.
- Vad är det? frågade jag ängsligt.
- Ser du inte? sa hon.
Med en darrig hand pekade hon på marken framför oss. Framför oss, var det ett tydligt tassavtryck, kanske en decimeter.
- Vems tassavtryck? undrade jag.
- Det kanske är Ronaldo, Gabriels hund.
- Hund? Detta tassavtryck kommer definitivt från ett kattdjur, sa jag bestämt och säkert.
- Kattdjur, stor tass... jag antecknar, mumlade Nadja.
- Du tror inte att det är en...
- Lejon? Nadja tittar upp från sitt block och ser rädd ut.
- Eller tiger?
- Här? Omöjligt. Här lever bara fridfulla djur, som Gert, säger hon och kastar några blickar på Gert, som står och hälsar på fölet som envist försöker ställa sig upp.
Jag och Nadja stirrade på tassavtrycket.
- Jag skickar en bild på tassavtrycket till pappa, säger jag och plockar snabbt upp min smartphone. Jag tar en skarp bild på tassavtrycket och skickar iväg den till pappa.
- Kolla! Vi följer tassavtrycken! skriker Nadja som börjar springa vidare längs stigen. Jag binder snabbt upp kopplet och följer efter med en ledsen Gert, som tydligen hittat sin stora kärlek hos ett föl.
- Titta här! säger jag som stannat vid både fotavtryck och tassavtryck. Vi ser tassavtryck som verkar komma från tre kattdjur. Lite längre fram ser vi också skoavtryck som går runt tassavtrycken. Jag tar snabbt upp min smartphone och fotograferar allt. Efter några sekunder får jag ett sms från pappa.
- Nadja, det är inte sant, viskar jag och ger min mobil till Nadja.
