kapitel:1 kaffe koppen
När jag vaknar hör jag ljudet av en kaffe bryggare jag går ut i köket och stänger av kaffe bryggaren och sedan brer jag mig en smörgås. När jag går in i mitt rum märker jag att fönsterett är öppet och nedanför sår en kaffe kopp. jag tar upp den och gnider handen på den POOF. Jag hinner inte se vad som händer jag faller bara rakt ner i min säng. Sedan vaknar jag av att någon säger mår du bra jag tittar upp och jag ser lite suddigt men det ser ut som en Person med blont hår med rosa slingor i håret och en blå blus och rosa byxor.
-Vem är du, frågar jag med en ängslig röst.
-Jag är din ande, svarar hon.
jag ser på henne och frågar
-Vad heter du och hur vet jag att du är en ande?
-Jag heter Sofie och du kan väl prova att önska dig något så får du se.
-Jag önskar mig det coolaste armbandet i världen.
kapitel 2 dubbel trubbel
Jag började att undra hade jag verkligen en egen ande eller va det bara en dröm.
-Försök inte att lura mig jag ser ju inget armband.
-Det gör jag inte kolla på din arm.
det jag såg ändrade allt jag var säker på att jag inte såg i syne. det jag såg var ett armband som var helt fantastiskt.
-Hur gjorde du det? frågade jag.och hon svarar bara
-Jag sa ju det jag är en a......
plötsligt kommer mamma in och hon säger
-Du måste gå till skolan nu annars kommer du försent.
-Okej mamma. mamma går ut ur rummet det var tur att hon inte såg Sofie.
-Sofie vill du följa med och träffa mina kompisar i skolan?
-Ok men dem får inte veta att jag är en ande.
När vi kommit till skolan kommer min kompis Lisa fram och frågar
-Annie vem är det?
-Det är min a...... Jag menar det är min kusin Sofie.
-Hej Sofie.
-Hej Lisa.
-Hur vet du att jag heter Lisa?
-Eh Annie har berättat om dig. Säger Sofie men det Lisa inte vet är att Sofie är en ande och på så sätt visste vad Lisas namn var.
-Nä men ser man på är det inte tönt gänget som har fått en ny medlem.
-Varför är ni taskiga mot oss?
-För att ni är så o coola.
-Vi kan väll också vara coola.
-Den dagen du blir populär ska jag äta upp mina strumpor.
-Börja tugga då. Jag visste någonting som inte Alexandra visste och det var att jag hade Sofie.
-Jag önskar att jag var populärast på skolan, viskar jag till Sofie.
-Men ...
-Hallå jag önskar mig något här.
-Som du önskar.
Helt plötsligt känns inget omöjligt Alexandra springer fram till mig och säger något jag aldrig trott att hon skulle säga.
Kapitel 3 Cool eller inte
Hon sa:
-Jag kan inte tro det men du har faktiskt blivit cool, ska vi hänga senare?
-Okej.
-Men Annie jag skulle ju komma hem till dig idag
-Det kan vi göra en annan dag, det kommer att bli så kul jag menar coolt.
-Okej, sa Lisa sorgset.
När jag är på väg till Alexandra så kollade jag ner på mina glansiga svarta klackskor de de glänser av all snö som faller ner på skorna. När jag knackar på ser jag igenom det Kalla fönstret som sitter på den svarta dörren. Jag ser Alexandra komma gående mot dörren hon öppnar och säger:
-Tja!
-Eh.. Tja!
Vi går in igenom dörren och in i Alexandras rum. Hon har tagit fram dricka och snacks och då frågar jag:
-Ska vi ha kudd krig eller göra smoothie?
-Är du galen du tror väl inte att jag är en idiot?
-Nej absolut inte, men vad ska vi göra då.
-Kolla på en skräck film, eller är du för rädd?
-Nej, men jag tror att jag måste gå för att jag skulle vara hemma vid denna tiden.
-Fegis, hör jag henne ropa innan jag för svinner ut ur dörren. Utanför står Sofie och väntar på mig. Jag springer till henne och kramar om henne.
-Jag önskar att jag va normal igen för jag saknar Lisa och kudd krig och Min goda smoothie.
-Så ja jag ska fixa det.
Kapitel 4 Äkta vänskap
POOF
- Är jag normal nu?
- Ring Lisa och fråga.
- Lisa det är jag Annie kan jag komma hem till dig nu?
- Ja, självklart!
Jag blir glad när jag får se Lisa.
- Jag har saknat dig kan vi ha kudd krig?
- Ja men var är Sofie.
Vi går ut på altanen vi ser henne ingen stans.
- Lisa jag måste bara säga att Sofie inte är min kusin hon är min ande.
- Du skojar.
-Nej
-Allvarligt!
-Japp.
-Men då måste vi verkligen leta efter Sofie.
-Jag vet men var kan hon vara?
-Var såg du henne senast?
-Utanför Alexandras hus. Sa jag
Kapitel 5
Att vara eller inte vara huvud misstänkt.
Jag och Lisa står ute i den kalla vinter snön. Det kommer en tant gående mot oss hon säger
-Såg ni också limousinen?
-Vilken Limousin? Jag och Lisa tittar på varandra vi får precis samma tanke.
-Alexandra! Säger vi högt. Vi springer så fort vi kan mot Alexandras hus. Hon är inte hemma, nu vet vi verkligen vem som har Sofie. Vi ringer på hos deras grannar dom säger att Alexandra gick till sin streetdance ,varför undrar ni , säger tjejen i dörren. Eh , vi vet inte vad vi ska svara så vi säger, hon har lånat en sak som är våran. Tjejen i dörren undrar vad det är för något. Det är en ande säger jag och tittar ner , jag ville egentligen inte säga något men tjejen i dörren vet något det är jag säker på. Hon säger kom in så ska vi se om jag kan hjälpa er. Vi går in genom dörren, det är ett väldigt fint och städat lyxhus. Vi sätter oss i den stora soffan och framför den stora tvn sitter en liten liten chihuahua. När jag tänker efter tror jag att det här huset var mycket sotigare innan.
-Hur länge har du bott här, frågar jag
-I fyra år.
-Men va det inte hur ska jag säga det mer sotigare innan?
-Jo men vi köpte lite saker och en pool och så varför undrar du?
-Men var fick ni pengarna i från?
-nu börjar det bli lite mörkt ni kanske ska gå hem er mamma undrar säkert var ni är.
Kapitel 6 sanning eller konka
Jag vaknar hemma hos Lisa efter som att det blev så sent igår så sov jag över där. Jag och Lisa har bestämt att vi ska gå till Alexandra i dag och fråga några frågor. Det är svårt att tänka på vad som har hänt med Sofie men det blir inte lättare av att gå i den kalla vintersnön och på väg att kanske få veta sanningen. När vi kommit fram till Alexandras hus så är det Lisa som ringer på klockan som sitter jämte den svarta dörren. Vi har tur att det är Alexandra som öppnar dörren för vi kanske inte får komma in så kan vi ju prata vid dörren.
-Får vi komma in? Frågar Lisa.
-Eh NEJ! Svarar Alexandra.
-Kan vi bara få fråga tre frågor?
-Ok, men bara tre, svarar hon.
-Ok, vet du vad en ande är?
-Såklart jag vet det.
-Bra, vet du vem Sofie är?
-Är inte det typ din kusin.
-Inte riktigt hon är min ande så vi undrar var hon är? Har du sätt henne? Frågar jag.
-Nej jag är ledsen men har du märkt att mina grannar har typ blivit rika.
-Ja, men var har dem fått pengarna i från?
-Om ni vill kan jag hjälpa er att leta.
-Tack Alexandra det betyder mycket.
-Bara en sak kalla mig inte Alexandra kalla mig Alex.
-Ok Alex.
Kapitel 7 sanningen
Alexandra jag menar Alex fråga de oss om vi ville ha något att dricka och då svarade vi så klart ja eftersom att vi var helt stel frusna av att stå där ute. När vi kom in fick vi varsin kopp varm choklad och så sa Alex:
-Vet ni, ni är faktiskt rätt coola.
-Men det har vi alltid varit, sa jag. Och då började en ny vänskap att växa. Jag och Lisa skulle sova över hos Lisa och då så fick vi en idé Alex kanske skulle vilja vara med oss
-Alex, du kanske har mycket att göra och så men om du vill kan du få sova över hos mig, sa Lisa.
-Ja gärna
Vi går ut genom dörren och ner för trappan och när jag sätter ner min fot får jag kalla kårar längst min rygg. Sedan när vi kommer fram till Lisas hus ser jag någon utanför huset det ser ut som en Person med rosa slingor i håret.
-Det är Sofie, skriker jag högt och springer rakt fram och kramar om henne
-Sofie vart har du varit?
-Jag gick hem till dig och tittade på tv men nu idag så undrade jag vart du va så jag gick till Lisa och frågade hennes mamma vart ni var och då sa hon att ni skulle komma senare så jag väntade här.
-Men hur blev dina grannar så rika?, frågar Lisa.
-Oj just det dom vann på miljon vinnaren du vet det på tv, sa Alex.
-Så det fanns inget mysterium, sa jag
-Det värkar inte som det, sa Alex.
-Sofie kan du fixa en stor fest?, sa jag
-självklart.
POOF
SLUT AV SAGA MAGNUSSON.
