the sun never comes to me way?

kan jag bli glad igen?

Det va studiedag en helt parfekt dag enligt mig. Jag fatade inte hur den dagen kunde bli min livf värsta dag någonsin jag kunde bara inte förstå de. Det var min kompis födelsedag och som man oftast gör på födelsedagar säjer men grattis,villket jag gjorde. Jag vad helt medveten om att jag och mamma skulle till vetrinärnen eftersom våran katt nemo slutat äta av någån anledning. Men dagen gick och allt va bra enda till de va daks att åka till vätrinären jag va så rädd att jag alldrig mer skulle se han så himla rädd. Jag tängkte hela vägen till vätrinären vad som hälst de får bara inte ta han från mig. När vi kom in sate vi oss i väntrumet och väntade på våran tur.
"Nemos tur"sa en va personalen
Och vi reste oss upp och började gå mott rummet han skulle undersökas i. Vätrinären kom fram till att de va fel på hans tänder och för att fixa de va man tvungen att ancända kirurgishjälp. Villet inte gick! Nemo hade nämligen redan sen 2 år tillbacka kämpat mott en dödlig njursjukdom, villket gjorde att om de skulle söva han skulle hans njurar inte klara de. Man kunnde ta ett blodprov och kolla om det gick att operera men det kostade alldeles för mycket pengar vi hade inte så mycket penar. När jag fattade vad hon ville att vi skulle avliva han fick jag panik och började storgråta jag viste inte om jag skunnde klara mig utan han, det skulle nog inte hans kattkompis bosse inte göra heller. Men va fan hade jag för val jag kunnde inte göra något jag car tvungen att låta han såmna in. Det skulle inte spela någon roll hur mycket hag grätt det skulle inte leda någon vart så jag va såklart tvungen. Kännslan att åka hem unan han iburen och veta att jag alldrig mer kommer se han ca hemsk, jag tängte att det inte kunnde bli väre men alltid om man tängker så så skiter sig allt och det blir bara mer förjälvigt när jag kommer hem här jag helt förkrosad. Mamna får ett samtal på sin telefån det är morfar. Mamma börjar gråta enumer när han säger att mormor har fott agresivcanser. När jag får höra de blir jag alltdes utom mig av sorg jag kännde att den här dagen kan jag alldrig glöma hur mycket jag en vill jag kommer förecigt komma ihåg den oftersom det va på min kompis födelsedag.