Felix perspektiv
Mia sprang upp på sitt rum och smällde igen dörren. Jag visste inte att hon ville dö. Hon just blivit min. Jag visste inte riktigt vad jag skulle göra så jag tog upp telefonen. Jag ringde killarna och sa att Mia behövde oss. Att hon var arg och ledsen och de sa att de kom direkt. Jag sa ingenting om att hon ville dö. Jag visste att Mia egentligen inte ville berätta det för mig, att det bara slank ur henne. Efter några minuter kom Oscar och Omar. Ogge bodde lite längre bort så han kom lite senare. Killarna gick in i köket och frågade vad som hänt.
- Jag tror inte att Mia vill att jag säger det, så jag säger såhär. Vi var här nere och åt frukost. Sedan såg jag att hon blev ledsen över något. Så jag frågade vad det var men hon sa att allt var okej. Efter att jag kanske varit lite tjatig så blev hon lite irriterad p mig så hon berättade en del för mig, och sedan verkade hon ångra sig och sprang upp på sitt rum. Och nu sitter hon där, sa jag och Oscar och Omar bara tittade på mig
- För det första, började Oscar
- När du frågar något, måste du ha ett svar, så du blir jätteirriterande. Så jag förstår varför hon blev irriterad på det! fortsatte Oscar
- Och för det andra, du borde gå upp och prata med henne, sa Omar och Oscar nickade instämmande
Plötsligt öppnades dörren och in kom Ogge. Han satte sig vid bordet där vi satte och vi berättade om allt. Sedan sa alla åt mig att gå upp och prata med Mia så jag gick upp. Jag ställde mig utanför Mias dörr och tog ett djupt andetag. Jag öppnade dörren sakta och möttes av Mias rädda ögon. Och jag blev lika rädd. Hon stod i fönstret, med en kniv i handen, tre våningar upp. På väg att hoppa.

YOU ARE READING
What is wrong with me?
FanfictionDu är äcklig. Jävla hora. Kan du inte dö? Ord , slag och tårar. Det är vardag för Mia. Allt hon vill är att dö men vad ska man göra när man är rädd rädd för döden? När man skadar sig varje dag finns det ingenstans att fly. Ärren är kvar ändå. Men e...