Ogges perspektiv
Jag och killarna gick ut ur Mias rum och lämnade henne och Felix ensamma. Vi gick ner till vardagsrummet och satte oss i soffan. Alla var tysta och stirrade rakt framför oss. Jag kunde inte fatta att hon försökte. Vi hade känt varandra i kanske en och en halv vecka, men ändå. Jag förstod inte att hon ville det. Fast jag tror inte att hon faktiskt ville det. Jag tror ingen trodde det. Men tänk om Felix inte kommit upp till henne. Hon skulle kanske varit död nu. Hon kanske inte fattade vad hon gjorde. Men om hon gjorde det har något hemskt hänt. Hennes pappa, någonting i skolan, mellan Felix och henne. Jag vet inte. Jag vet faktiskt ingenting.
- Sååå, vad tror ni har hänt innan? frågade Oscar plötsligt men ingen av oss slet blicken ifrån luften framför
- Jag vet inte, svarade Omar tyst
- Något måste ha hänt, svarade jag
- Men vad? sa Oscar
- Ska vi berätta för Daff? frågade jag
- Jag vet inte, hon kanske inte skulle vilja det. Men han borde få veta hur hon mår egentligen, svarade han trevande
- Okej, kom fram till svaret någon! utbrast jag och skrattade till lite
- Vi berättar någon gång i studion, men vi behöver ju inte säga något till Mia om det. På så sätt vet Daff om det men Mia behöver inte "skämmas" över det, svarade Omar och vi andra höll med
- Vi pratar med Felix först, sa jag
__________________________________________________________________
Så ni bara vet har jag hoppat fram typ en vecka från kapitel 14, tror jag! Annars skulle det bli lite tråkigt.
BẠN ĐANG ĐỌC
What is wrong with me?
FanfictionDu är äcklig. Jävla hora. Kan du inte dö? Ord , slag och tårar. Det är vardag för Mia. Allt hon vill är att dö men vad ska man göra när man är rädd rädd för döden? När man skadar sig varje dag finns det ingenstans att fly. Ärren är kvar ändå. Men e...
