Dark beauty

T W E N T Y F I V E || do you love him?

Jag vänder mig om då jag inte klarar av att titta in i Lukes fuktiga ögon. Mina ögon vidgas en aning när jag ser Sandra stå i dörröppningen in till köket. Hon tittar minst lika chockat på mig som jag på henne. Hon har hört allt, sett allt. Med snabba steg går jag förbi henne.

"Kylie?!" Ropar Sandra efter mig när jag springer uppför trapporna.

Men jag har inte en enda tanke på att stanna. Jag sliter upp dörren till Louis rum och slänger mig omkull på hans säng. Hans säng som fortfarande luktar svagt av Louis. Frustrerad på mig själv gräver jag ner huvudet i kudden. Jag hör hur dörren öppnas.

"Kylie?" Viskar Sandra.

"If you are here to be angry at me you can leave" Mumlar jag utan att ta bort kudden från mitt ansikte.

Jag får inget svar. Istället hör jag hur dörren stängs och några få steg innan sängen tyngs ner bredvid mig. Försiktigt sätter jag mig upp och när jag möter Sandras ögon ser jag... medlidande?

"Are you okay?" Frågar hon bara.

"No of course not. I just told someone I loved him, when I also love someone else" Säger jag och ju längre jag pratar desto tystare kommer orden ut.

"Do you love him? Luke?" Frågar Sandra försiktigt.

"I don't know. I don't know if I am in love with our memories or if I'm in love with him" Säger jag och tittar stelt ner i mitt knä.

"Louis?"

Jag tittar upp på Sandra.

"I love him. I really do. He is making my life so much easier just by being here. But somehow I don't trust him to the fullest. I'm scared when he is out without me, that maybe he will sleep with another girl."

"That's just because Luke did that to you. You are scared that Louis will do that too" Sandra blir tyst.

"Have you two slept togheter?" Frågar Sandra och syftar på Louis. Jag nickar kort.

"Once, yesterday" Säger jag skamset när jag börjar tänka på blåmärkena som uppstod igår kväll. Dock har dom nu lämnat min hud tack och lov.

Det blir tyst mellan oss.

"They say 'follow you heart'. But if your heart is in million pieces, wich piece do you follow?" Suckar jag fram och drar en hand genom mitt hår.

"If you want to know where your heart is, look where your mind goes when it wanders" Sandra, hon som alltid är så klok. Jag ler svagt och omfamnar henne i en varm kram.

Dörren nere i hallen öppnas och snart fylls huset av röster och skratt. Sandra reser sig upp och räcker fram sin hand för att hjälpa mig upp. Jag tar emot den och vi går tillsammans ner till hallen.

"Hey babe" Säger Michael och ger Sandra en kyss. Obekvämt går jag förbi dom mot Louis.

"How's my girl?" Säger Louis med ett brett leende och omfamnar mig i en varm kram som gör att mina fötter lämnar marken.

"I have good news. Lukes feelings is back" Viskar jag i Louis öra.

Louis släpper ner mig och precis i den stunden kliver Luke in i hallen. Hans ögon är normala, något röda efter tårarna som antagligen lämnat hans ögon. Håret är lite ruffsigt men annars ser han som vanligt ut. Han stannar med blicken på mig och lutar sig mot dörrkarmen. Den här gången är det inte hat i blicken. Mer besvikelse.

"Oh and Kylie, look at this" Säger Louis stolt håller upp två Victorias Secrets påsar.

"No way!" Säger jag glatt och tar emot dom. "I love you babe" Mumlar jag och återigen bär han upp mig i hans famn.

"Now I want you to model them for me" Viskar Louis retsamt. Jag är fullt medveten om att alla i rummet kan höra oss. Även Luke. Den röda färgen på mina kinder kryper sakta fram.

Jag tar tag om Louis hand och drar honom med mig uppför trapporna. Han skrockar nöjt bakom mig.