Tainted (A Justin Bieber FanFiction)

33 - Loved by few

Vi satt i soffan och kollade på tv. För en gång skull så kände jag mig lugn. Celest låg jämte mig som tryggt hade somnat med ett tjockt duntäcke över sig medans alla andra - förutom Justin - satt tysta i dom andra sofforna.

''Abigail.'' Hörde jag någon tyst säga. Jag vred försiktigt på huvudet och fick syn på Justin som stod i trappan.

''Kom.'' Bad han lugnt.

''Hon då?'' Rynkade jag pannan.

''Vi tar hand om henne.'' Svarade Jenice. Jag log mot henne innan jag gick mot Justin, följde med honom upp för trappan och in till vårt sovrum. Så fort han stängt dörren efter oss vände han sig om och drog in mig i en hård och varm kram. Jag höjde chockat och förvirrat på mina ögonbryn innan jag frivilligt virade mina armar bakom hans nacke.

''Är du okej Abby?'' Mumlade han mot min axel.

''Jag vet inte.'' Viskade jag.

''Jag ber om ursäkt för vad jag utsatt dig för.'' Sa han lugnt och kysste min kind innan han lutade sig någon centimeter ifrån mig för att kunna möta mina ögon, med sina händer fortfarande virade bakom min rygg. Jag nickade, inte riktigt medveten om vad jag skulle svara. För jag var som sagt fortfarande en aning arg på honom.

''Det finns dock anledningar till varför jag gjorde som jag gjorde.''

''Då vill jag höra dom.''

''Jag har precis som du haft en tuff barndom...''

(ur Justins perspektiv)

Ambers händer omfattade mina kinder innan hon pressade sina läppar mot mina. Dom smakade hallon. Jag drog hennes kropp intill mig undertiden musiken runt om oss spelade högt och människorna som dansade omkring oss uteslöt vår existens.

''Jag måste hem.'' Sa jag samtidigt som jag drog mig ifrån henne.

''Justin, snälla stanna lite till!'' Bad hon.

''Jag har redan stannat här en halvtimme längre än vad jag egentligen skulle. Det är dags för mig att gå.'' Sa jag bestämt men lugnt.

''Jag älskar dig.'' Mumlade hon istället.

''Jag älskar dig också.'' Jag kysste hennes panna innan lämnade henne själv på dansgolvet och gick mot utgången. Innan jag steg ut därifrån vände jag mig om för att ge henne en sista blick. Hon stod med sin mobil pressad mot örat och kollade med kyliga ögon på mig samtidigt som jag kunde ana hennes läppar forma mitt namn. Jag rynkade pannan, men grumlade inte mer än så över det innan jag steg ut genom dörren.

Jag steg in genom ytterdörren med tysta steg, för att inte väcka dom. Mina ytterkläder hängde jag på krockarna och ställde mina skor på skostället innan jag tyst gick förbi vardagsrummet och mot trappan. Precis när jag skulle ta första steget såg jag en droppe blod. En rynka bildades mellan mina bryn. Jaxon måste ha fått näsblod igen. Så jag steg upp för trappan utan att grumla över det också. Dock borde jag har gjort det. När jag försiktigt öppnade upp Jaxon och Jazmyns sovrumsdörr stannade mitt hjärta. Jag stelnade till och började genast att gråta. I sängarna låg varken Jazz eller Jaxon... Utan endast tomma sängar som var täckta med blod. Illamående kittlade mig i halsen. Jag ville kräkas. Jag ville dö. Utan att stänga dörren sprang jag vidare mot mammas och pappas sovrum. Jag skakade ångestfullt på huvudet. Även deras sängar var tomma och täckt med blod. Jag drog i mitt hår av panik. Jag börja hyperventilera och föll ner på knäna vid deras säng. Tårarna forsade som aldrig någonsin förr och jag tänkte inte spela stark pågrund av att jag var kille. Jag hade förlorat min familj. Hur jag visste det... Jag hade för många fiender som endast ville mig illa. Jag borde inte ha stannat hemma, jag borde ha flyttat precis som Peter sagt åt mig att göra. När jag lyfte på blicken fick jag syn på någonting i rummets hörn. Jag ställde mig upp och gick med knutna nävar mot kameran som hängts upp. Jag sträckte mig, drog ner den, kollade med en mördande blick i linsen innan jag hårt slängde den i väggen. Personen som gjorde detta gick inte säker någonstans. Jag skulle få min hämnd.

Mina ögon fylldes med tårar. Jag kände hur det knöt sig i magen på mig.

''Justin...'' Viskade jag sorgset. Om jag var mållös innan så var jag alldeles ställd nu.

''Jag har blivit älskad av väldigt få, jag har även älskat väldigt få. Men när jag väl älskar någon så får jag för mig att bete mig annorlunda mot den personen, mest för att hålla dom säkra. Varenda en utav dom som älskat mig och dom jag älskat har dött... Jag lovade mig själv att aldrig tillåta det hända med dig. Det kanske är själviskt av mig att göra som jag gör, för att bara kunna känna att jag har något värde. Men jag gör det med avsikt att skydda dig då du är den enda vid liv som håller mitt hjärta igång.''

_______________________

Nu vet ni vad som hände med hans familj ;)

Kommentera & rösta <3