Våga älska..igen - Alexis & Mr Clay

Kapitel 1- Chai Latte

Är på Angelicas fest, jag känner ingen och börjar bli uttråkad. Jag gillar fester men inte när dem dröjer för länge. Kan det vara för att jag inte dricker alkohol. Eller kan det vara att jag inte är en fest tjej. Eller det som hände då...

Jag kollar på Angelica och hennes vänner. Dem skrattar, dansar och dricker för fullt. Tänk om den gamla jag var här... Tänk om jag också dansade hela natten lång istället för att stå här uttråkad...

-Hej vad gör du stående här själv frågar en man som kom fram och blinkar mot mig. Jag kollar på honom från topp till tå på några sekunder och ler och vänder huvudet mot Angelica.

-ah du pratar inte mycket du va...säger han tyst

Jag kollar på honom och märker hur besviken han blir.

-Mitt namn är Alex. Jag ler mot honom och djupt inne i hans blick förstår han att jag gör det för att jag tycker synd om honom.

Jag skrattar sarkastiskt inombords och undrar vad han tänker på. Men det är nog inte så svårt att få reda på.

Hans sätt att stå visar bara hur han vill ha mig för bara en natt. Han valde dem där bruna jeansen för att sticka ut, han är inte så lång och ganska oattraktiv men hans bubbliga personlighet ger honom kvalifikation till... åtminstone vänskap. Han pratar på och säger sitt namn. Jag suckar inombords och bara nickar o ler... måste alla heta Erik? Det mest tråkiga namnet. Det enda jag kan tänka på är lilla sjöjungfru. Men det är bara jag och mina konstiga tankar.

-Så varför står du här så uttråkad ut säger Erik med en nyfiken blick.

Jag möter hans blick och hans leende försvinner, jag tror jag gör honom lite rädd tänker jag när jag kollar på honom med stränga ögon.

Angelica kommer fram helt berusad och skriker "vad gör ni två, Alex behöver verkligen en one night stand säger hon högt. Jag ger henne mordblick o ler mot Erik. Och Erik blir generad. Jag säger att jag måste till toaletten och försvinner därifrån.

Jag tar min kappa och skor och smyger ut.

Äntligen ut i de friska luftet , äntligen. Jag går runt i new york och känner mig ensam men befriad. Befriad från Angelicas skratt, och hennes fester samt alla losers till kilar som bara vill ligga.

Tänk att jag var sån tjej en gång i tiden. När jag var 15 , trodde att livet var en fest men jag hade fel...

Jag går förbi ett café. Går in där inne och står i kö. Jag kollar mobilen och ser att jag fick sms av mamma. Åh vad jag saknar henne....även fast hon alltid var mig på nerverna så på något sätt inser man efter många mil ifrån hur mycket man saknar sin familj.

Speciellt mammas goda gräddbullar och syrrans berättelser om skolan samt pappas gamla och torra skämt som får mig att garva sönder mig.

Jag tar ner telefonen i fickan och jag hör hur något dunkas på golvet och i samma veva märker jag att det är min mobil...som gått i sönder i tusen bitar.

Jag svor och försöker ta upp delarna. Jag ser att mannen framför mig kollar på mig . Han nästan snear mig och hjälper inte till! Är det så man är i new york... hjälper inte till?

När jag plockat upp allting så är kön alldeles för lång. Och jag undrar hur det kan bli det när det är sent på natten. Mannen i den svarta kappan räcker fram sin hand med en kopp kaffe.

-Tyckte synd om dig och tänkte att jag kunde ge dig en kaffe innan det blir en så lång kö. Säger han med en mörk men lugn röst och tittar på mig med kisande ögon

Jag tittar på honom och jag känner spänningen. Han är så spänd i blicken.

-Tyckte synd om mig? Om du hade gjort det så hade du åtminstone hjälpt mig säger jag avskyvärt och vänder på klacken. Jag går fram till dörren tills jag inser vad jag i första hand skulle göra.

Gaaaahhh han gör mig arg! Titta inte på honom låtsats som Att han inte finns. Vad tror han? Att han bara kan tycka synd om MIG??

Vem tror han att han är...visst han är snygg...inte konstigt om han gör sådant för alla tjejer som tappar sin mobil...okej hur stor är chansen Alex?....snälla ja han har fina grönbruna ögon men vem fan bryr sig.

Jag står i kö och känner mig iakttagen av honom stående där.

Jag försöker ignorera fast jag kollar på honom lite då och då via ögonvrån. Jag beställer det jag vill och ser att han smsar. Säkert någon dum brud han kommer ligga med och kanske säga hur synd det är om henne...åh! Vad är de för tankar Alex säger jag till mig själv och beställer en vanlig chai latte. Hon säger att det är slut och då räcker han fram sin hand igen. Jag försöker möta hans blick men han smsar fortfarande.

-vad? Säger jag och går åt sidan så den andra kunden kan beställa

-ta den nu, det är chai latte...han möter min blick och denna gången kollar han på mig med en ödmjuk blick.

Jag är så sugen på chai latte..ska jag ta den...jag vet inte...min röst säger nej medan....jag bara känner för den!

-nej tack..finns nog andra caféer som gör chai latte...säger jag kaxigt.

Och går fram till dörren.

-är du säker på att de lika goda eller ens är öppna vid den här tiden. Jag stannar till och vänder mig snabbt om och tar chai latten. Men han håller den hårt.

-säg tack.

-tack?! Säger jag argt.