Don't go to school, you may die!

Det är så mörkt att jag knappt kan se handen framför mig. Ändå fortsätter jag springa. Jag har sprungit på en adrenalinkick sedan den började jaga mig och om jag stannar nu, är jag dödsdömd.

Min luva fastnar i några grenar och jag dras med ett ryck bakåt. Jag återfår snabbt balansen och rycker loss den när jag kastar mig framåt i språnget. Inte stanna... Inte stanna! 

Bakom mig hör jag hur dom kommer närmare. Andetag och ljudet av rörelse som ilar genom luften. Jag försöker ignorera dom och fokusera på att hålla mig på benen. Viskningen kommer som en obehaglig överraskning.

"Mary"

Gåshud har jag redan men skräcken ökar. Jag vill inte stirra döden i vitögat! Jag vet att det är löjligt men ärligt talat... Jag är för ung för att dö!

Skuggorna omsluter mig och nu ser jag ingenting. En rot har bestämt sig för att det är dags för mig att stanna och jag snubblar över den, rätt in i ett träd. Träffen mot huvudet är välplacerat och allt runt mig snurrar. 

Skuggorna skingras lika snabbt som dom dök upp med ersätts av dimmor. En gestalt träder fram och utbryter ett dovt morrande mot mig. Nu är det slut... Nu dör jag! Jag sluter ögonen och hoppas att det som är på väg att hända går fort... och smärtfritt...

_______________________________________________________________

"Ska du av eller?"

Synen av skolan gör inte min morgon bättre. Jag måste somnat för busschauffören låter inte lycklig. Det gör han aldrig men nu låter han riktigt irriterad. 

Jag ger honom en trött blick och hoppar av. Ett ögonblick står jag bara där och tittar på skolan. Den är gammal... Hysteriskt gammal. Det var en herrgård innan så den ser inte dålig ut men det är något skumt med den. Många har under årens gång sagt att dom sett, hört och upplevt saker här. Meddelanden på svarta tavlan och gestalter i korridorerna. Skitsnack kallar jag det. Det finns många logiska förklaringar till meddelanden så svarta tavlan och skuggor. Det är ju ändå en skola. Jag tror dom inte förrän jag får uppleva något själv.

Det är helt tomt på skolgården men i stora hallen är det ett himla liv. Jag tränger mig genom folkmassan och lyckas hitta mina vänner.

"Okej... Antingen försov du dig eller så somnade du på bussen igen!"

"Dingdingding! 2 av 2 rätt! Well done smart-ass!"

Tim småflinar åt mig men förstår att jag inte är på humör för några skämt om hur morgontrött jag är. Tur att han förstår sig på mig och min humor. Det gör dock inte Wilma.

"Jag tycker att du är lite hård mot Tim! Det är ju inte hans fel att du försov dig!"

Hon rättar till sina glasögon och jag ger henne ett snett leende. Sam lägger sig snabbt in i leken. 

"Vi har engelska, matte och sedan språk."

Tur att han kan rädda mig från Wilmas kommentarer. Han släpper några tunga böcker i famnen på mig och jag tittar ifrågasättande på honom.