Sofia och Tristan satt i friggeboden. De hade "lektion". De kallade det de för han lärde in henne allt som hon har glömt.
" Behöver du vila? " Sade Tristan omtänksamt.
" Nej det är lugnt " Sade hon.
" Okej, så vad var ditt nummer? " Sade han.
" 0763456782 " Sade hon säkert.
" Nästan, det är 0760456782 ", Sade han vänligt.
" Jag var nära ", Sade hon besviket.
" Ja, vill du han något att dricka, Cola? Sade han.
" Ja tack ", Sade jag.
Tristan gick ut från stugan. Sofia satt kvar på sängen. Hon kände sig ledsen. Hon ville träffa sina föräldrar. Mamma och Pappa. Men det kan hon inte. Då kommer de lägga in henne på sjukhuset igen och det vill hon inte. Plötsligt hörde hon syrener. Kan det vara polisen? Kommer de ta henne? Eller kanske Tristan?Äntligen ett lite längre kapitel men inte jättelångt💞 Hoppas ni gillar min berättelse ändå! // Elin❤️
YOU ARE READING
Kommer jag någonsin hem
RandomFör ett år sedan lades Sofia in på ett mentalsjukhus. Hon har ett dåligt minne och snart kan hon glömma allt. Hennes föräldrar är oroliga att kommer förlora henne för alltid. Och långsamt försvinner minnen ifrån hennes huvud..... Hoppas ni vill läsa...