Summer love ☼ f.s

2.4

kapitel tjugofyra

Summer romances end for all kinds of reasons. But when all is said and done, they have one thing in common: They are shooting stars – a spectacular moment of light in the heavens, fleeting glimpse of eternity, and in a flash they're gone. 

 Kära Felix.

Dagen vi undvikt att nämna har kommit, och jag vet inte vart jag ska ta vägen. Vi lovade varandra att inte vara ledsna, att vi skulle tänka på det här som vilken annan dag som helst. Men sanning är den, att jag är ledsen, så fruktansvärt ledsen. Jag gråter tills ögonen svider och tills det värker inom mig. För jag älskar dig Felix, mer än vad jag älskat någon annan i hela mitt liv, och det skrämmer mig. Men varje saga har inte ett lyckligt slut eller hur? Och inte varje prinsessa får sin prins.

Jag hade aldrig förväntat mig att du skulle betyda så här mycket för mig, och att jag skulle älska dig så här mycket – men det gör jag. Och det känns hemskt att sommaren är över och att det är dags för oss att bege sig tillbaka till våra vanliga liv – utan varandra.

Jag vill bara att du ska veta att den här sommaren har varit den bästa i mitt liv, och att jag är evigt tacksam för allt du gjort för mig. Du gjorde mig som lyckligast, fick mig att känna mig viktig, och levande. Jag har aldrig skrattat eller lett såhär mycket som under den tiden jag spenderat med dig. Du fick mig att känna en känsla jag aldrig upplevt innan, och jag är ändlöst tacksam för det. Jag kommer aldrig glömma den sommaren jag spenderade med dig, även om jag försökte. Du var min själsfrände, min andra halva och min första kärlek. Jag hade aldrig velat gå tillbaka i tiden och ändra något om den här sommaren, för jag hade inte bytt ut det här mot något annat i hela vida världen. Men trots det vet jag att det måste ta slut här.

Jag vill att du lovar mig en sak Felix. Att du aldrig ändrar på dig själv, eller slutar vara den du är. För den där är just i denna sekund är den pojken jag blev kär i, och jag vill aldrig att han ska ändras. För han är perfekt, Felix Sandman perfekt.

Du fick mig att känna mig speciell Felix, och jag kan aldrig tacka dig tillräckligt för det. Du har gjort mig lycklig, sprudlande av glädje och fylld av kärlek.  

Vi lovade varandra att det inte skulle bli något mer än en sommarkärlek, att vi skulle glömma varandra och gå vidare när sommaren var över. Och jag lovar, jag ska försöka. Trots det hoppas jag att jag kommer få en skymt av dig någon gång i framtiden, låta varje stund vi spenderat tillsammans gå på repeat i mitt huvud. Men precis som du sagt kommer du bli bra, kanske inte nu, kanske inte imorgon, men snart.

Det känns så sorligt att se det såhär, men det här är antagligen det sista vi hör från varandra. Och jag ger dig och killarna all lycka till framtiden och kommer heja på er vid sidan. Jag vill att du är lycklig Felix, och du är inte lycklig om du inte går efter dina egna beslut, glöm aldrig det. 

Att jag släpper dig betyder verkligen inte att jag ger upp hoppet på att du någon gång kommer bli min, eller att vi hittar en plats någonstans i världen där vi båda passar in. Men just nu måste jag acceptera faktumet att just nu, fungerar inte det här, och att det kanske aldrig kommer göra det.

Det bästa för oss är att inte kontakta varandra efter det här, ta bort varandras nummer och låta sommaren stanna som en gammal händelse. Det är det bästa för oss båda och kommer allt så mycket enklare.

Sometimes love is about letting go ..

Men sommaren är över, och det betyder att vi också är det.

Jag älskar dig Felix, glöm inte det.

Med mycket kärlek, din sommarkärlek Agnes.