Dark beauty

T H I R T Y N I N E || family

Jag hoppar ner för trappan. Det är en solig dag och jag hoppas innerligt att Louis vill spendera den med mig i parken.

Jag stannar tvärt när jag når golvet som tillhör nedervåningen. Folk springer fram och tillbaka inne i det stora huset. Dom bär på stolar, tallrikar, allt möjligt. Jag gör min väg till köket där Louis sitter vid köksbordet.

"What is happening?" Frågar jag oförståendes och plockar ur en pizza ur frysen som jag sedan placerar i mikron. jag hoppar upp på diskbänken och sätter mig med det högra benet över det vänstra.

"Well i want you to meet my mother. so I have arranged a dinner" Säger Louis stolt och sjunker ner längre i stolen.

"Your mother?" Frågar jag och rynkar lätt på pannan. Jag tar ett äpple ur fruktkorgen och mitt ansikte formas i en grimas när den syrliga smaken sprider sig i min mun. Louis nickar och pekar åt en kille samtidigt vart han ska ställa dom röda rosorna.

"Is she a vampire?" Frågar jag och flyttar ner mitt högra ben så det inte längre hänger över det andra. Louis skrattar ett högt och klingande skratt vilket får mig att flina.

"Yes, and she is so excited to meet you" säger Louis, fortfarande med samma breda leende.

"Have you talked about me?" Frågar jag chockat och tittar upp på Louis som dricker ur en Cola burk.

"Yes why wouldn't I?" Säger Louis och reser sig hastigt upp, nästan så att stolen ramlar omkull. Jag rycker bara enkelt på axlarna. Nervöst kliar jag mig i naken.

"I Love you. Of course i have talked about you"

Det blir tyst mellan oss och han står bara och stirrar på mig bortifrån andra sidan rummet.

""Why are you doing this to such a biggie. I mean this seems to be a really big dinner" säger jag och svävar med blicken över köket där massor av kvällens mat står.

Louis skickar en snabb och hård blick mot mig.

"You will notice. My mother is... a perfectionist" säger Louis tveksamt och sänker blicken.

Återigen blir det tyst mellan oss.

"Your dress is in the closet" förklarar Louis och kommer över till mig där jag sitter på diskbänken.

"Why can't i choose dress sometime?" Gnäller jag.

"Because you are mine and... well yeah that's explains it all. I decide" säger han bestämt och drar med tummen längs med mitt käkben.

"Oh Louis. Leader of the vampire world, im scared" skämtar jag och slår till honom löst på bröstet, men min handling får honom inte att röra sig ur fläcken.

"You are mine, understood?" Säger han och flackar med blicken mellan mina läppar och ögon.

"Understood?" Upprepar han bestämt. Jag skrattar lågt men innan jag hinner svara piper mikron och min pizza är färdig.

Jag hoppar ner från bänken och gör förbi Louis mot mikron.
Han muttrar något lågt för sig själv innan han glider ner i sätet vid köksbordet igen.

"My family arrives in 4 hours" säger Louis utan att släppa tidningen med blicken.

Sätet knarrar ivrigt när jag sätter mig ner i stolen mittemot honom. Jag nickar endast kort och tuggar trött på den smaklösa pizzan.

"Excuse me where should I place this?" Frågar en ung tjej med hår färgat i blått och håller fram en tårta.

Jag tittar på Louis, väntar på att han ska ge den unga tjejen uppmärksamhet men han tittar endast ointresserat ner i tidningen.

"Here i can take it" säger jag trevligt. Jag skickar en mordisk blick mot Louis och tar emot tårtan. Jag går över till kylen och ställer in den där.

"Why so rude?" Säger jag kallt och påpekar Louis ohövliga beteende. han får ett svagt leende på läpparna. fortfarande med blicken i tidningen.

"Because i love when you are irritated at me" säger han svävandes och viker ihop tidningen vilket påminner om en gammal gubbe. Jag suckar bara högt.

"I look forward to see your family" säger jag och försöker byta samtalsämne samtidigt som jag börjar plocka undan sakerna jag dragit fram när jag gjort iordning den smaklösa pizzan.

"I'm happy to hear that" säger Louis och lägger sina armar om mig bakifrån.
helt plötsligt stelnar jag till. Peterus.

"What's wrong baby?" Frågar Louis med läpparna mot min hals.

"Peterus, he belongs to your family" säger jag kallt och vänder mig om så att Louis armar faller ner längs med hans sidor.

"Yes he does, but he never shows up to our dinners. He won't be here, I promise you" Säger Louis tröstande. Jag nickar kort och sänker blinken. Tystnaden lägger sig som ett täcke över oss.

"Do you want to have children with me" frågar Louis plötsligt. Hastigt höjer jag blicken och möter Louis allvarliga ögon innan jag återigen sänker min osäkra blick.

"Why are you asking me that?" Frågar jag svävandes och kliar mig nervöst i nacken.

"Because you and i can make babys. We can start a family" säger Louis drömmandes och lyfter min haka så jag möter hans blick. Hans bedjande, drömmandes, kärleksfulla blick.

"I have Gabriella who is mine" mumlar jag nervöst. "She is almost yours."

"No, she is lukes" muttrar Louis och slår undan blicken som för en sekund blir mörk när Lukes namn kommer på tal.

"But she wasn't planned. I have a whole life ahead of me and Luke isn't the best da-" börjar jag men Louis avbryter mig.

"I want to start a family with you" Säger han allvarligt med blicken fastborrad i mig.

"Answer my question. Do you want to have kids with me?" Ber Louis.

"I can't give you an answer. I just lost our baby. I can't give you an answer on that right now" svarar jag ärligt. Louis flackar nervöst med blicken runt om i mitt ansikte och hans grepp om min hand tappar sakta greppet.

"Do you excuse me, I need to go and fix myself" Säger jag och försöker smita undan den stela och pinsamma tystnaden som uppstått mellan oss.

Han nickar kort. Jag går över till diskhon där jag sköljer av tallriken. Louis står kvar på precis samma ställe när jag lämnar köket och stirrar blint framför sig.

Vi lovade varandra att vara ärliga mot varandra, och så är jag, ärlig.

*************************************
Ni får ett kapitel idag bara för att jag har gått min sista dag i grundskolan!!!