Alicias perspektiv: Han älskade att spela in låtar och sjunga jag kan inte förstöra det för han genom att berätta för honom om vad doktorn sa. Telefonsamtalet skedde igår kväll och idag tänkte jag direkt gå till doktorn. Och jag hoppas för hela mitt liv att det var bara fel ringning eller något annat. Jag får inte ha leukimia. Om jag har det så måste jag avsluta det jag har med Justin, jag vill inte att han ska släppa allt och hjälpa mig, det kommer jag inte acceptera.
Jag gick in byggnaden som var sjukhuset. Med skakiga ben så satte jag mig i väntrummet och en stund senare så kom en vitklädd man och ropade, Alicia West? och jag ställde mig upp och följde mannens fotsteg. Han gick in i ett helvitt rum och jag satte mig i stolen mitt emot han.
" hello Alicia, im the doctor who called you last night. Im sorry to say this but you are dignozied with leukemia. And we are going to start with treatments right away. So I want you to go home and pack your bag and the come back here. If you want to be better I need you to come back soon." sa doktorn allvarligt.
" Are you sure that I have it?" sa jag med skakig röst.
"Im sorry but Im really sure. And we are going to do Everything so that will be destroyed." sa doktorn.
"o..ka..y." sa jag med skakigt röst.
" Do you have someone in the family who can stay here with you under the treatments?" sa han frågandes.
" No, they all are dead." sa jag kort. Jag vill inte dra upp något om min familj, det svider alldeles för mycket. och om min pappa skulle bli hit ringd så skulle han ändå inte komma eller så skulle han komma hit och vem vet, kanske döda mig. Jag vet inte längre vem min pappa är. Han är en man för mig som dricker otroligt mycket alkohol.
" Oh sorry to hear that, some friend or boyfriend you can call?" sa han.
" It's okay, and I have no friends or a boyfriend." sa jag. Han kolla på mig och nickade.
"Bye" sa jag och gick ut ur rummet. det gjorde ont att jag är tvungen att bryta den relationen jag och Justin har tillsammans. Jag älskar honom och kommer föralltid göra det. Men jag kan inte berätta detta för honom. Han måste få leva sitt eget liv..
Jag gick med sega ben mot lägenheten, en stund senare så var jag framme. Det var tomt i lägenheten och jag tog fram en påse och började packa allt jag hade. En dörr smäll hördes och nån mer kom hem. Jag tog ett fast grepp om påsen och en stund senare så kom Justin in i rummet. Han hoppa till för att han visst inte om någon var hemma.
" Oh jesus.. You scared me." sa han.
" Justin, we need to talk." sa jag allvarligt och tryckte in tårarna som stod och tryckte på och höll i kroppen som var snart påväg att falla ihop. Han kolla förvirrat på mig och jag började prata.
" Justin, I want this to end because I have no feelings for you anymore and you're going away soon, ill promise. Because your album will sell good then they want you out on a tour. So I can't do this anymore." sa jag och då brast det. Det här var sista gången jag skulle se Justin. Jag kommer sen bli ensam och inte ha någon vid min sida. Det kände som någon satt knivhugg i mig 100 gånger när jag såg hur tårar bildades i Justins ögon, och rann sedan ut längst han kinder.
" You what?" sa han med hackig röst. Jag kippa efter luft och sa. " Justin, I want to end this between us, I have no feelings for you anymore" hackade jag ut med min nästan brustna röst. Detta var den hemskaste känslorna jag har haft på länge. Det gjorde så ont! Jag kolla på han och det såg ut som han var påväg att falla när som helst. Jag gick fram till han men då backa han bara. Jag kolla på han och han kolla på mig. Jag har aldrig sett han så här, men om han skulle få veta om min sjukdom så skulle han brista ännu mer och det skulle förstöra hans liv ännu mer och det hade förstört han och hans framtid. Jag kan inte göra så, det är för själviskt.
Jag gick förbi honom och han stod förstelnad som en sten och jag gick med snabba steg ut ur lägenheten. Detta tog verkligen på han och det sved nå enorm inom mig. Jag sprang emot sjukhuset med mina skakiga ben och när jag kom fram till byggnaden så kände jag hur allt börja snurra runt mig. Jag sprang igen för att kunna ta tag i dörren. Jag lyckades och använde den kraft jag hade för att kunna dra upp dörren och komma in i byggnaden. Jag kom in i den stora salen och där vart allt svart..
----
Justins perspektiv: " I want to end this Justin, I have no feelings for you anymore" upprepades i mitt huvud om och om igen och det kunde inte lämna mitt huvud. Varje gång det hördes så brast det ännu mer inom mig och snart så kände jag att jag inte kunna stå. Jag la mig ner och la huvudet mot kudden och inom kort så kände jag hur det vart blött så jag vände på kudden. Tårarna strömmade som en fors, och dom kunde inte sluta. Det jag hade med Alicia var obeskrivligt perfekt och det kändes som mitt hjärta föll till marken när jag hörde henne säga det.
Alicia var min dag, min natt och min morgon. Hon var den som gjorde att jag hade leende på läpparna, det var hon som gjorde så jag skrattade och det var hon som fick mig att känna, obeskrivliga känslor. Hon var min men inte längre. Och jag kommer aldrig få ha henne i min famn, kommer aldrig få kyssa henne, kommer aldrig få ta undan hennes hårslingor som faller för ögonen.
men ändå är det något som jag inte förstår. Varför ville hon det? För någon dag sen så sa hon att hon älskade mig och att jag gjorde hennes dagar otroligt bra. Men nu så hade hon inga känslor för mig. Har hon varit otrogen mot mig och det är därför hon inte vill berätta sanningen? Det borde vara det, och varför var hon otrogen mot mig? Var det bara för att vi inte har haft sex? Det var så många frågor som spudlade igenom min kropp men jag hade så lite svar.
Det durra till i mobilen, på displayen så stod det musikstudions nummer. Jag klicka grönt och tryckte mobilen mot örat. " HEllo" sa jag.
" Hello Justin" sa en röst glatt. Det var min musik redigerare och producerare. Jag svarade inte. " Justin, Id got a call and they want you to go on a tour. How Amazing isn't that?" sa jag.
" Yep" sa jag kort. Just nu så var jag inte på humör att prata musik. Musiken var ju också en anledning till att hon gjorde slut. Min Alicia..
Hon hade rätt, hon sa att jag snart skulle få förfrågan om att åka på tunering och sjunga och se ... nu ringer min producent..
" You want to go right?.." sa nu han med en allvarlig röst.
" Yes" sa jag.
Det som var perfekt är inte perfekt längre och jag känner hur mer och mer tårar trycks på...
VOUS LISEZ
Love didn't exist for me until I met her
FanfictionSka jag bara släppa taget om grenen eller inte? Snaran satt löst runt min hals och min darriga kropp stod skakandes på grenen nedanför mig. Jag släppte lite lite mer på fästet runt grenen. Men då händer det... Grenen under mig går sönder och snaran...