My Own Bad Boy

Kap.15 - The Evening Fire

Efter ett bra tag sittandes på klipporna med Eddie så går vi tillbaka till de andra på stranden. Vi sätter oss ner med de andra framför brasan de tänt. Jag och Eddie klämmer oss ner bredvid varandra. De flesta grillar korv och dricker cider eller öl. Jag reser mig igen för hämta cider till mig och öl till Eddie.
"Här är din öl." Säger jag och räcker Eddie ölen innan jag sätter mig ner bredvid honom. Jag känner en blick iaktta mig. Redan innan jag följer blicken till vart den kommer ifrån så vet jag vem det är. Adrian.
"Tack. Bara så du vet stirrar Adrian lite lätt hotfullt mot oss." Viskar han i mitt öra och lutar sig närmare mig. Jag flinar när Eddie gör det. Det såg ut som han skulle kyssa mig när som, och det gillade nog inte Adrian alls. Jag vet dock inte vad som var grejen med honom gällande mig. Varför kom han alltid tillbaka till mig? Var det nåt jävla maktspel han höll på med? Att jag inte skulle vara hans men ingen annan skulle ha mig heller.
"Så låt oss ge honom en show då." Säger jag utmanande och ser på honom menande.
"Vadå för show?" Säger Eddie förundrat.
"Det här..." Svarar jag honom och drar honom närmare mig innan jag möter hans läppar med mina. Han är överraskad, det känner jag men han kysser mig tillbaka. Jag hör nåt vältas och nästa sekund känner jag hur Adrians bekanta armar tar tag i mig och drar mig ifrån Eddie.
"Vad fan tror du att ni håller på med?" Säger Adrian jävligt förbannat till både mig och Eddie.
"Hey mannen hon kysste mig." Säger Eddie till sitt försvar. Jag suckar av besvikelse att han sålde ut mig så lätt.
"Rör henne en gång till och du ligger nere." Säger Adrian förbannat och vänder sig mot mig.
"Vad vill du?" Säger jag irriterat.
"Jag vill att du går och sätter dig i bilen nu." Säger han surt men bestämt.
"Du bestämmer inte över mig!" Svarar jag honom bestämt.
"Testa inte mig nu Lizzie." Säger han irriterat och ser på mig varnande.
"Vadå testa mig inte. Jag är inget barn Adrian! Vad fan ska du göra?" Svarar jag uppkäftigt.
"Jag varnade dig en gång, låt det inte bli en andra gång Lizzie. Sätt dig i bilen!" Säger han bestämt men varnande.
"Vad ska du göra?" Säger jag trotsigt och sätter mig ner på stocken bakom mig.
"Sätt dig i bilen!" Säger han hotfullt och pekar mot den.
"Nej!" Svarar jag honom och korsar armarna över bröstet.
"Fine, skyll dig själv." Säger han och går mot mig. Jag stålsätter mig för vad han kommer göra här näst. Han är framme vid mig och innan jag vet ordet av så hänger jag över hans axel. Han bär mig bort mot bilen.
"Va fan Adrian! Släpp ner mig för i helvete!" Skriker jag på honom.
"Som du vill princess." Säger han och säpper ner mig i passargerarsätet i hans nu förtiden bil. Snabbt och smidigt har han fått på mig bilbältet och stängt dörren. Jag hinner inte ens känna på dörren innan han sitter i bilen och har låst alla dörrar.
"Jag hatar dig!" Säger jag surt och sjunker ner i sätet. Han skrattar roat åt mig bara och börjar köra hemåt.

Vi kör upp på uppfarten till deras hus. Bara nån månad kvar nu i det här helvetet. Adrian har stannat bilen och stängt av motorn men inte låst upp dörrarna än. Jag knäpper snabbt av mig bilbältet och sen ser jag på honom surt.
"Vad?" Säger han trött och möter tillslut min blick. Jag bara ser på honom en stund.
"Vet du Adrian, jag förstår mig verkligen inte på dig. Ena stunden är du så gullig och allt och andra är du så jävla otrevlig man kan bli." Säger jag tillslut och vänder på huvudet. Jag ser på människorna där ute som ska precis korsa gatan. De ser sig om efter bilar innan de lugnt går över vägen.
"Jag är så trött på ditt tjat Lizzie. Inget passar dig. Alla måste vara lika perfekta som du för vara nåt bra." Säger han förbannat.
"Vilken tur att du slipper mig snart då!" Säger jag förolämpat. Jag kan tyvärr inte hjälpa det.
"Lizzie, jag mena inte..." Börjar Adrian.
"Lås upp dörrarna nu!" Avbryter jag bestämt med. Han gör som jag säger för en gång skull. Jag skjuter upp dörren och kastar mig nästan ur bilen. På nolltid är jag vid ytterdörren och fumlar med nycklarna. Jag kan känna hur tårar tar sin plats på mina kinder och gör min syn alldeles blurrig. Jag hör en bildörr öppnas och stängas innan hela bilen blir låst.
"Lizzie." Säger Adrian bakom mig. Han lägger sina händer på mina axlar. Jag fortsätter febrilt leta efter rätt nyckel. Han lägger sin ena hand över mina så att jag blir tvungen att sluta upp med sökandet av rätt nyckel. Jag vänder mig om och ser upp på honom. Mina ögon är rödsprängda och min mascara antagligen alldeles utkletad. Han säger inget utan bara drar in mig i hans famn, och av någon anledning låter jag honom.

Adrians perspektiv
Jag drar in henne i min famn. Hon är iskall, trots det är hur varmt som helst ute idag. Såklart hade hon bara ett linne och ett par shorts på sig. Jag hatar se henne gråta, det gjorde ont i hela mig. Det var knäppt hur de senaste månaderna hade varit allt om hur hon mådde, vad hon gjorde, vad hon skulle tycka. Jag hade kärat ner mig i en jävla tjej. Inte kärar Adrian Grönkvist ner sig i en jävla brud. Jag låg med de för nöjets skull, det var allt.
"Kom så går vi in, du måste ju frysa ihjäl." Är ändå det nästa som lämnar min mun. Jag suckar och låser upp dörren till oss. Hon följer snällt med in och går direkt mot trappan.
"Lizzie." Säger jag och tar försiktigt tag i hennes hand innan hon når trappan.
"Vad?" Säger hon och ser på våra händer som är ihopbundna.
"Jag ville bara säga att om du behöver nåt så finns jag i mitt rum. Vad som helst." Säger jag och blinkar mot henne. Hon himlar med ögonen och går ifrån mig.

Efter typ en timme så kan jag fortfarande inte sova. Jag smyger upp och ut i hallen. Så tyst jag kan smyger jag in till Lizzie.
"Är du vaken?" Viskar jag när jag stängt dörren bakom mig.
"Nu är jag det i alla fall." Svarar hon trött. Jag går fram till hennes säng.
"Maka på dig." Säger jag och hon suckar men gör som jag sagt. Jag kryper ner bredvid henne i sängen.
"Varför är du här?" Säger hon tillslut.
"Kunde inte sova." Svarar jag henne ärligt.
"Varför kom du hit då?" Frågar hon nyfiket.
"Fråga inte så mycket. Vänd på dig så håller jag om dig." Säger jag och hon suckar åter igen men gör som jag säger.
"God natt Adrian." Säger hon och gäspar.
"God natt Lizzie." Säger jag och smeker henne över håret tills hon somnar. Det dröjer inte länge tills jag också somnat.