Adrianas perspektiv
Vi stod och kikade ut från färjan. Nu skulle vi äntligen till Jorvik!
"Kolla, kolla, en fisk!" ropade Bambi av upphetsning.
"Jaså, då kanske vi kan vara framme snart, suckade Courtney lugnt.
Jag själv fattade inte hur Courtney kunde hålla sig lugn. Bambi var upphetsad och ropade, Courtney var lugn och suckade men jag var jättenervös. Tänk om vi skulle äta på restaurang och så spillde jag! Jag försökte skjuta undan tankarna men det gick inte så bra. Nu kunde inte Courtney heller hålla sig, så hon ropade:
"Jorvik! Här kommer vi!"
Nu skymtade Jorvik, men det vi såg mest av var kajen. Courtney skrek igen, denna gången det högsta hon kunde:
"KINGEN! NU ÄR VI HÄR!"
Kingen var hennes älskade favorit bland hästarna på ridlägret. Just då hördes en gnäggning, och Courtney hörde att det var Kingen! Hon blev överlycklig och tårarna forsade nerför hennes kinder av glädje.
"Hörde ni, han kommer ihåg mig!" sa hon.
När hennes tårar slutade rinna sa hon:
"Där är Jorvik!"
Courtney var den enda av oss som varit på Jorviks ridläger innan. När vi klev av färjan andades jag in havssaltlukten. Ovanför oss flög fiskmåsarna runt och skränade. Nu var vi här. Nu var vi här på Jorvik.
