Ross POV:
Vi springer in med leende ansikten. Jag ser mig glatt omkring.
Vattenlandet är jättestort och fyllt med pooler, äventyrsbassänger och minst tjugo olika, stora vattenrutschkanor. Wow, vi har tydligen klivit in i paradiset.
"Så, vart är omklädningsrummen?" undrar Vanessa och ser sig omkring.
"Vi står bredvid det", skrattar jag och pekar på ett stort, avlångt hus några meter ifrån oss.
Alla skrattar och går mot den stora öppningen. När vi kommit några meter går tjejerna in på Damernas och vi på Herrarnas.
Jag byter snabbt om och duschar av mig, precis som skylten på väggen tydligt säger:
DUSCHA FÖRE BAD!
"Ska vi gå då?" undrar Riker.
"Ja", tycker Rocky och lämnar omklädningsrummet. Vi följer glatt efter.
Självklart är tjejerna inte klara när vi kommer ut. Jag sätter mig bredvid Riker på en bänk och suckar. Varför måste tjejer alltid vara så långsamma?
Men efter tio minuter kommer de sega fnittrarna ut från Damernas iklädda i små bikinis.
"Äntligen kommer ni", säger Rico och himlar med ögonen.
Raini lipar surt åt sin bror.
"Det är nog bäst om vi delar på oss", säger Rydel. "Vi är en ganska stor grupp. Men kom ihåg att aldrig låta någon gå själv!"
"Precis", säger Laura. "Förresten, jag har låst in våra värdesaker i ett skåp, så kom till mig om ni behöver något."
Hon viftar med sin högra fot. Ett gummiband är trätt över den, och på bandet sitter en liten nyckel.
"Okej", säger Rydel. "Nessa och jag kan följa med Riker, Rocky och Ratliff."
"Jag och Rico är en grupp", säger Ryland snabbt och flinar. "Ska vi börja i barnpoolen, lillen?"
Rico svarar med en sur blick.
"Då är det väl vi kvar", säger Calum och petar snabbt på mig, Raini och Laura.
Lauras POV:
Tillsammans halvspringer vi uppför en lång trappa i värmen. Vi ska börja med en ringbana som ser rolig ut. När vi äntligen kommer upp inser jag en sak.
"Helvete", suckar jag. "Man skulle ju ta med sig ringarna upp hit själva."
De andra ser på den lilla kön där de tre framför oss bär på varsin ring.
"Ja, jag tänker inte gå ner igen", säger Raini.
"Vi får helt enkelt åka utan ring", flinar Ross.
Jag nickar glatt. Jag vänder blicken framåt igen och ser att det bara är en kille framför oss nu. Över öppningen till kanan börjar lampan lysa grönt och killen far iväg.
"Jag vill inte åka själv", säger jag. "Jag... Jag vågar inte."
Visst, det är spännande med nya banor, men jag känner mig tryggare om någon åker med mig.
"Jag kan göra det", ler Ross och sätter sig i öppningen med händerna på räcket över hans huvud.
Jag nickar och sätter mig framför honom. Vattnet som sprutas bakifrån är ganska svalt.
Jag kollar upp på lampan. Den är illröd. Men efter att jag har blängt på den i några sekunder ändras ljuset till grönt. Ross släpper räcket och lägger armarna om mig samtidigt som vi far ner i kanan.
Efter en del nervpirrande kurvor når vi en kolsvart tunnel. Jag pressar mig mot Ross och plötsligt åker vi längs väggen i en kraftig, brant kurva.
Ross grepp om mig lossnar av det kraftiga rycket och plötsligt åker jag ensam. Jag skrattar högt och känner en hand i min.
Ross dyker upp bredvid mig, vilket inte är ett problem eftersom kanan är stor nog att man ska åka på ringar i den. Efter en brant nedförsbacke når vi ljuset igen. Sekunden efter är vi båda under vatten och simmar skrattandes upp till kanten.
"Det där... var kul!" flämtar jag mellan skrattsalvorna.
"Ja", garvar Ross.
Några sekunder senare kommer Raini ut från kanan och flyger ner i vattnet.
"Faktiskt så tror jag att man håller sig på ytan om man sitter i en ring", säger Ross när Raini kravlar sig upp på kanten till oss.
Hon flinar och daskar till honom lite löst på armen.
***
"Du har ketchup i hela ansiktet", fnissar jag åt Ross.
"Vad?" undrar han oskyldigt. Kinderna är täckta av ketchup och han har även fått lite i pannan.
"Det är för att Rossy äter med hela ansiktet", fnissar Raini.
"Det är egentligen omöjligt", säger Calum. "Men Ross har bevisat att det INTE är det."
Jag nickar instämmande och tar en tugga av min cheeseburgare. Raini smuttar på sin Coca Cola och Calum försöker fylla sin mun med så mycket strips som får plats.
Efter några minuter kommer Rydel, Vanessa, Riker, Rocky och Ratliff in i poolrestaurangen.
"Började ni äta utan oss?" frågar Rydel med spelad surhet.
"Japp, för vi var hungriga", säger Ross enkelt. "Men vart är småglina?"
"De kommer snart", säger Rydel till svar. "Förresten, torka bort ketchupen ur ansiktet. Du ser ut som en treåring, bro!"
Hon ler mot sin lillebror. Sen lämnar de oss för att beställa sin lunch och kommer snabbt tillbaka. Eftersom vi tog ett bord för fyra sätter de sig vid ett längre bord bredvid oss.
"Har ni gjort något kul än så länge då?" undrar Riker.
"Herregud ja! Vi har haft den bästa dagen någonsin", säger jag glatt; och jag ljuger inte. Det ÄR den bästa dagen någonsin.
"Och den bästa dagen ska fortsätta efter lunch!" utbrister Rocky leendes och alla nickar instämmande. Det här har bara varit början.
