Sjätte kapitlet.

152 5 5
                                    

Vi båda var rätt blyga när vi började äta på all fika och mat Ville hade ordnat. Jag kan inte säga att det var så himla gott direkt men tanken på allt han fixat bara för min skull gjorde mig helt blödig.

Efter en stunds tystnad.
- vill du bada?

- jag har ingen bikini med mig, säger jag och försöker se bekymrad ut. Egentligen är jag jätte glad för jag är inte direkt den som badar i första taget...

- jag vet, de var därför jag snodde med mig syrrans! Säger Ville och små skrattar.

- oj ja.. Du tänker på allt du. Jag tar bikinin och går och byter om bakom en buske. När jag väl satt på mig den märker jag att den är alldeles för liten. Bikini trosorna skär in i rumpan och det känns som att brösten kommer hoppa ur bikini toppen. Ja här kommer uppstoppade Vanessa. Det är så jag känner mig... Som en uppstoppad korv!

Jag går generat ner till sjön där Ville står och väntar ivrigt.

- oh den satt bra, säger Ville och tror han garvar lite diskret.

- hur gammal är egentligen din syrra?säger jag surt och sätter händerna i kors.

- hon är 12... Men skit i det, vi badar! Skriker han och dyker i vattnet.

Jag står surt och kollar på honom. Jag vill absolut inte hoppa i.

- hoppa i babe det är ju varmt!

Mina kinder blossar upp, jag kan inte vara arg på honom. Men jag vill ändå inte hoppa i. Jag skakar på huvudet.

Ville går upp ur vattnet och kollar med sina stora blå ögonen i mina. Tror han verkligen att han kan få mig att gå i?

Ville gör ett snabbt ryck och bär upp mig så han håller mig i sin famn.

- du ska visst bada, säger han och skrattar.

- nej snälla Ville jag gör vad som helst! Säger jag och sprattlar med bena för att komma loss.

Ville går ut med mig i vattnet så vattnet når ända upp till sin vältränade mage som jag diskret kollat på ett bra tag.

- det finns ett sätt, kyss mig, säger Ville flörtig.

- aldrig livet du förtjänar ingen! Skriker jag.

- okej då släpper jag dig, säger han och skrattar.

- okej okej jag kysser dig, säger jag surt.

Jag kysser Ville och min mage får en sån där härlig känsla igen, fast den känslan får jag inte känna länge, rätt som det är drar Ville ner oss under vattnet. Jag hoppar till av det kalla vattnet som omtar min kropp men konstigt nog vänjer jag mig snabbt. Han hoppar upp ur vattnet med oss och kollar på mig.

- du behövde kyla ner dig du var för het, sorry. Säger han och ler.

Jag skrattar till och kysser honom, han svarar och kysser tillbaka. Där står vi och håller om varandra länge, det är ingen som vill sluta. Men vi avbryta av min mobiltelefon som ringer. Jag springer upp ur vattnet och gräver desperat i väskan efter min telefon. Det måste vara mamma, jag hade ju inte hört av mig på hela dagen. Men när jag får tag på telefonen står det dolt nummer. Vem kan det vara? Jag svarar.

- hej det är Vanessa.

- Vanessa jag håller koll på dig dygnet runt. Jag vet vart du bor och vad du håller på med! Du ska inte lyckas med ditt liv du ska få lida lika mycket som jag har gjort. Du ska få så jävla mycket skit! Fan ta dig, han lägger på.

Jag tappar telefonen och känner hur rädslan börjar krypa fram.

- vad är det, vad har hänt?, frågar Ville oroligt.

- det var bara mamma, jag måste passa min syster, vi måste åka nu. Direkt.

- okej... Jag går bara och packar ihop allt, sen åker vi.

Jag sätter på mig mina kläder över den blöta bikinin. Jag vet att det inte är bra att ljuga. Men det var för hans egna bästa, jag vill inte att han ska råka illa ut. Jag börjar ju verkligen gilla honom, på riktigt.

- jag är klar, kom vi drar!

Vi går egendom skogen, jag känner mig inte säker alls här. Är det verkligen sant att Oscar följer efter mig? Är han här nu i skogen och kollar på oss. Ser det lilla minsta vi gör. Jag börjar så springa.

- vad gör du?

- vi måste skynda oss!

Vi sätter oss på mopeden och kör iväg. Jag vill bara hem. Hem och gömma mig.

Ville stannar utanför mitt hus och kollar på mig sådär som han gjort väldigt mycket så sistone, fast den här gången är det inte sig likt. Han har oro i blicken.

- Vanessa du vet att du kan berätta allt för mig, om det har hänt något så kan jag hjälpa dig?

- nej det har inte hänt något hej då, tack för allt du gjorde idag, du är fantastisk, säger jag och ger honom en puss på kinden och går in i huset.

Jag låset ytterdörren och springer upp på mitt rum, stänger dörren och drar ner persiennerna. Hur kan jag ljuga så för Ville, det känns ändå inte bra. Jag måste berätta för honom. Jag gör det imorgon efter jobbet sen somnar jag. Jag märker inte att telefonen piper.

19:36 okänt nummer
"Börjar bra, men imorgon då jävlar! "

Has llegado al final de las partes publicadas.

⏰ Última actualización: Jul 18, 2015 ⏰

¡Añade esta historia a tu biblioteca para recibir notificaciones sobre nuevas partes!

I know you love meDonde viven las historias. Descúbrelo ahora