~Förbjuden Romans - 3 - Något Nytt Blir Slutet~ [HP FF - Snape]

~Kapitel 23~

Runt matbordet tas det glatt mat från alla fat och lassas upp på tallrikarna. Jag ser med fröjd på min fästman, mina två bästa vänner och uppskattningen av allt mitt arbete.

"Alltså, Penelope, din mat... Så jumla gott." säger Joshua och stoppar in ännu en bit rostbiff i munnen med ett nöjt hummande.

"Jag håller med, vart har du lärt dig allt det här?" frågar Coraline och tar en tugga från potatisgratängen.

"Äsch... Det är väl inget." mumlar jag, nu lite smått generad, och ser ner på min tallrik.

"Hjärtat, var inte blyg nu." säger Severus och lägger sin hand på mitt lår lite hastigt men väldigt mjukt. Det ger mig en sådan otroligt varm känsla att jag inte riktigt vet om jag ska bli mer generad eller bara lycklig.

"Umh, mamma lärde mig en del och jag har gamla receptböcker från både farmor och mormor..." säger jag när min hjärnaktivitet verkar ha återkommit och fungerar som den ska.

"Påminn mig att tack dem alla någon gång." säger Joshua och ler mot mig,

"Haha, förhoppningsvis kommer inte den möjligheten på många år Joshua." fnittrar jag fram. Alla runt bordet, utom Severus, bryter ut i ett härligt skratt. Severus bara skrockar lite roat. Att kunna vara glad trots att vi pratar om mina föräldrar... Det trodde jag inte skulle hända... Tänker jag för mig själv medan min gaffel spetsar en bit pumpa.

Vi fortsätter glatt vår sena julmiddag med ganska vardagliga samtalsämnen. Som quidditch, vad som står i tidningarna, hur det är för alla på jobbet och till slut, när vi börjar på efterrätterna, börjar vi prata om framtiden.

"Så... Har ni bestämt ett datum ännu?" frågar Coraline uppspelt.

"Datum?" frågar Severus och ser på mig,

"Vårt bröllop Sev." Severus ler mjukt mot mig vid nämnandet av att vi ska gifta oss, han ser nästan fridfullt lycklig ut faktiskt. Ett uttryck som han sällan välsignar mig med att visa, men när han väl gör det... Det är som om en aura sprids från honom och omsluter mig i en sorts varm dimma.

"Vänta vänta vänta, hur kom vi in på detta?" frågar Joshua förvirrat eftersom han nyligen pratade uppspelt om de stojiga knattematcherna i quidditch och rycker mig ur mina ankar och den varma dimman from omfamnat mig försvinner.

"Jag frågade Cora om hon vill vara min heders tärna tidigare." Joshua nickar om än lite smått oförstående trots min förklaring.

"Och, för att svara på din fråga. Nej vi har inte bestämt något datum ännu. Bara att det ska vara i Juni. Men jag funderade faktiskt på det tidigare idag, men jag ska diskutera det med Severus innan jag säger något." ler jag fram och Coraline nickar förstående. Jag ser upp mot Severus och hans profil får mig att tappa andan. Den distinkta formen utav hans näsa, hans slopande mungipor, formen utav hans läppar. Det bildas en varm boll i nedre delen utav min mage och jag ger honom en kvick puss på hans käke eftersom de tär den enda delen jag når.

"Severus, Pene, vad tänker ni om barn och sådant där då?" frågar Coraline sedan lite finurligt. Nyfiken och hungrig efter information som alltid. Jag tror inte hon menade något illa med det men alla tankar om det barn som jag förlorade den där hemska natten för inte så väldigt längesedan flyter upp och jag kan känna hur färgen försvinner från mitt ansikte.

"Umh... Eh..." stammar jag fram lite klumpigt. Severus tar min hand som hänger slappt längs med min sida.

"Vi har inte tänkt på det ännu. Giftermål står på listan först." säger Severus med mörk och kall röst. Sev, ta det lugnt, hon menade inget. Ingen vet ju... Tänker jag lika mycket åt mig själv som åt Severus.