Jag känner vinterkylan i korridorerna, det blåser ilsket utanför de tjocka stenväggarna. Jag ryser till.
"Jumla kyla..." muttrar jag för mig själv och fortsätter att gå mot biblioteket med en trave böcker i famnen som jag fann på en bänk några korridorer bort. Mina klackade boots klickar dovt mot stengolvet i takt med att mina fötter rör sig. Jag slår upp dörrarna till biblioteket med en enkel rörelse utav min fria hand. Jag går fram till disken och lägger de sex, sju böckerna på bänken. Irma Pince ser upp på mig, hennes blick smal och hennes mun smalare.
"Fann dem i korridoren." säger jag och hon nickar,
"Tack professor Snape. Tillskottet som spurtat fram här och där i skolan har fått våra hyllor att fyllas över. Jag måste göra något åt alla dessa nya, eh, gamla, eller ja nya gamla böcker." säger hon med en ursäktande suck och tar böckerna för att placera dem i korgen bredvid hennes skrivmaskin.
"Ja, fast nya tillskott till våra elever och professorer är väl alltid välkommet." Jag ser med ett leende på de studerande eleverna omkring mig, "du har inte fått fatt på böckerna jag bad om?" frågar jag och rättar till min svarta kavaj. Irma stirrar ner bland sina papper,
"Jodå, jag har dem i en låda här," hon böjer sig ner, "ah, här." Hon lyfter upp en låda på bänken med en lite för hög smäll för hennes eget tyckande. Jag nickar och hon nickar. Jag drar fram staven och lyfter kartongen från bänken och för dem framför mig i midjehöjd medan jag vandrar ut ur biblioteket och in i de mer avvisande korridorerna...
"God morgon professor Snape." ekar min klass. Det är deras nionde vecka på Hogwarts och de är fortfarande lika storögda och nyfikna. Ett skede som elever allt för snabbt lämnar.
"God morgon elever, jag hoppas ni har ordentligt med kläder på er. Det är då ingen sommarvärme här inne." säger jag med ett leende och det fnittras lite i klassrummet. Med ett drag utav min hand tänds alla ljusen i salen och sprakar häftigt. Jag öppnar kartongen och med en viftning utav staven börjar de delas ut bland eleverna.
"Jag har införskaffat helt nya böcker till er som vi ska arbeta med fram tills jullovet. Ni får bara låna dem. De ska lämnas tillbaka i lika fint skick som ni fick dem när ni går på jullov. Vad brukar jag säga?" Jag ser på mina elever i sina rockar med Slytherin och Ravenclaw emblem broderade på. I enighet säger de,
"Böcker är viktiga. Böcker är värdefulla. Böcker ska vara älskade." Jag nickar nöjt och lutar mig tillbaka mot min kateder och korsar mina ben vid anklarna.
"Om ni slår upp böckerna på sidan tre så ska vi gå igenom innehållet, ställ gärna frågor..."
"Mamma, kom igen, jag é hungri'!" Jag vaknar av att Jaxton puttar på min arm. Jag rycks ur min dröm om vardagslivet och året då jag fick ha ettorna i Skötsel och Vård av Magiska Djur. Jag vaknar med ett leende redan fast på mina läppar.
"Mamma!" Jaxton bockar på mig och hans röst är rastlös.
"Jaxton! Låt din mor vara. Jag gör frukost åt dig." ryter Severus plötsligt till och Jaxton tystnar. Han vet att han inte ska bråka med sin pappa,trots att Severus aldrig gjort något mer än att ge blickar och höja rösten då och då. Men, å andra sidan minns jag den auktoritet han för i klassrummet och han är ganska skrämmande om man inte känner honom så som jag gör. Han har en sorts karaktär som bara gör att man inte vill sätta sig upp mot honom. Min lilla professor... Jag ler mot hållet mina tankar far.
Jag ler mot Jaxton och petar honom lite försiktigt på näsan,
"Pop...!" ler jag ut, "jag kommer snart gubben. Gå till ditt rum och ta på dig morgonrocken och tofflorna." säger jag mjukt och Jaxton nickar innan han kilar iväg med Milton under armen och snuttefilten släpandes efter honom. Jag känner Severus hand på sidan utav min mage och hans läppar mot min tinning.
YOU ARE READING
~Förbjuden Romans - 3 - Något Nytt Blir Slutet~ [HP FF - Snape]
Fanfiction~Förbjuden Romans - Något Nytt Blir Slutet~ är tredje delen i trilogin Förbjuden Romans med huvudkaraktären Penelope Lovegood som är min egna skapelse. ______________________________________________ Penelope får uppleva glädje men också sorg i den...