138 12 5
                                    

Fredag.

Efter att ha tillbringar nästan hela dagen i skolan skyndar jag mot studion. Stora vattenpölarna finns lite varstans, tydligen har vattnet inte runnit undan sedan ösregnet i förrgår.

När jag passerar sista korsningen innan jag är framme hör jag hur någon ropar mitt namn.
"Ogge! Ogge, vänta!"
Jag känner direkt igen rösten. Det är Oscar. Snart sluter den välbekanta killen upp vid min sida. Hans hår är en aning ruffsigt och han ser om omöjligt ännu tröttare ut än igår.
"Hur är det?" frågar jag och sveper med blicken över hans aningen bleka ansikte.
"Det är väl bra.", svarar han, en aning andfått, verkar ha sprungit en bra bit.
"Vad bra då." Jag ler smått. "Ska vi gå in eller?". Jag nickar menande mot porten. En lätt bekräftande nick från Oscar och vi går in.

Det vi möts av är två glada killar.
"Tagga spela in nästa låt!" utbrister Felix exalterat och Omar hakar på.
"Ja och tagga öva in den nya koreografin!"
Jag ler mot dem. "Det kommer bli nice."
Oscar nickar och klämmer fram ett leende han med. Undrar om han verkligen är okej?

Oscar stannar upp mitt under repet av koreografin. Han lutar händerna mot låren och hämtar andan.
"Oscar, hur är det?" Felix skyndar fram till honom för att lägga handen mot hans rygg. Han klappar honom lätt över ryggen och Oscar mumlar något osammanhängande innan han klämmer fram ett leende.
"Vi tar en paus okej?" fortsätter Felix med samma oroliga stämma, men Oscar skakar bestämt på huvudet.
"Nej det är lugnt. Vi kör från refrängen en gång till.".
"Nej vi tar en paus.", protesterar jag när jag ser Oscars bleka ansikte.
"Jag hämtar ett glass vatten.", säger Omar och skyndar snabbt ut ur rummet.
Oscar sjunker ner på golvet i sittande skräddarställning, vilket gör att Felix gör detsamma. Jag skyndar fram till de båda och slår mig ner på Oscars andra sida. De blå ögonen som vanligtvis brukar glittra ser tomt på mig.
Felix lägger ena hand mot hans panna och grimaserar när hans hand möter hans hud.
"Du är kokhet.", konstaterar han oroligt.
"Oh, inte visste jag att du tycker jag är het." skrattar Oscar en aning skämtsamt, som i ett försök till att lätta upp stämningen en aning. Han lyckas då både jag och Felix skrattar till. Dock byts våra skratt ut till allvarliga miner väldigt snabbt igen.
"Nej men ärligt du har garanterat feber Oscar. Du borde gå hem och vila.". Rynkan i Felix panna avslöjar att han verkligen är orolig för Oscar, men också att han tänker så det knakar över hur vi borde gå till väga. Vi alla vet ju att vi har en deadline för när albumet och allt ska vara färdigt.
Oscar suckar och sänker blicken. "Nej jag tänker inte gå hem, det finns ju ingen tid till att vara hemma och vara sjuk."
Jag lutar mig närmare Oscar och känner likt Felix på hans panna. Jo, han är väldigt varm.
"Nej du måste faktiskt gå hem och vila Oscar.", säger jag. "Vi kommer hinna klart med allting, bara du blir frisk igen."
I samma stund återvänder Omar med ett vatten glas i handen. Med fokus på det nästan helt fulla glaset tar han sig fram till oss. Han räcker Oscar glaset som tar några klunkar av vattnet.
"Du, jag måste ändå dra till musikskolan om tio. Jag följer med dig till bussen.". Jag ger Oscar en menande blick och han verkar äntligen ge sig.
"Okej då.."
"Din hälsa går faktiskt före jobbet och allt kommer faktiskt ordna sig Oscar. Oroa dig inte.", säger Felix och Omar och jag nickar instämmande.
"Vi klarar det tillsammans."

||❤️  "Vi klarar det tillsammans" ❤️

If you only knew || o.mWhere stories live. Discover now