kapitel 1

1K 48 18
                                    

(Det här kapitlet är ändrat)
Ps! Jag ändrade att draken är röd istället för blå så det kan stå fel ibland, typ: en blå drake
Men jag menar röd.

En hel timme har redan gått sedan soldatena satte mitt hus i lågor. Det brinner fortfarande men inte lika kraftigt som förut. Röken sprider sig i luften och det luktar fruktansvärt äkligt. Men, just nu är det inte mitt största problem. Eller man kan väll säga att det inte är något jag tänker eller bryr mig om. För en timme sedan försvann inte bara mitt hus, hela min familj dog. Som tur var tränade jag ute i skogen med min pilbågen så jag själv blev inte skadad, Inte fystiskt iallafall.
Tårarna rinner som floder ner för kinderna och hur mycket jag än vill stoppa det, kan jag inte. Allt är suddigt omkring mig ovh jag kan se hur alla mäniskor som bor i närheten av mitt hus hemtar hinkar med vatten för att släcka elden.
Jag kryper ihopp till en boll i ett hörn och stänger ögonen.
"Varför måste det här hända just mig?" Viskar jag lågt. Allt är förstört, det lugna liv jag hade innan är borta och jag kommer aldrig kunna få det tillbaka.
"Varför, varför VARFÖR!" Jag rester mig upp och tar min pilbåge. Hämnd, det där det ända jag kommer att tänka på. Jag ska visa den där kungen hur det känns att förlora allt. Alla som har förlorat sin familj på grund av honom ska få sin hämnd. Ingen behöver någonsin uppleva det vi har upplevt. Jag ler och tårarna slutar rinna.
"Du ska få se, jag kommer vända alla imot dig! ingen kommer vilja stanna vid din sida"

Jag går in i skogen och börjar springa. på vägen skjuter jag ner några fåglar med min pilbåge och tar upp dom i benen, men börjar direkt springa igen.
När solen börjat gå ner sätter jag mig ner vid ett träd flåsandes.
"Ok, jag ersänner att jag kanske var lite för exalterad, eller snarare hämndlysten" efter jag sa de plockade jag sedan fjädrarna av fåglarna och rensade dom, efter det tänder jag upp en brasa med hjälp av två flint stenar jag bara råkar ha med mig. När fåglarna äntligen kan grillas vrålar min mage av hunger. Dom blir sakta brunare och efter bara tio minuter är dom klara. Jag tar en och ska presis börja äta när ett rött sken lyser in i mina ögon, det var en fin blodröd sten som hade reflekterat solnedsgångens ljus rakt in i mitt öga. Jag tog upp den och den började lysa, av sig själv den här gången. Sprikor började sprida sig på stenen och den sprack. Bitar låstnade och inui var en slags varelse. Men inte vilken varelse som hälst, det var en drake.
Stenen jag hade tagit upp var inte en sten, det var ett drakägg.

Tack för att ni läste den här boken, det är nämligen min första :D
Hoppas ni fortsätter att läsa boken i framtiden!

Hybrid and dragon (Pausad)Where stories live. Discover now