2

421 18 3
                                    

Jag började gå hemåt ifrån skolan emot mitt hus som låg ute på landet. En skog ringade in mitt hus och en ganska så stor åker var på baksidan av huset. När jag var mindre brukade jag och Cassidy springa runt där ute och leka att vi var magiska älvor. Skogen hade vi dock nästan aldrig gått in i, den var vacker men hotande på något sett. Jag vill vara yngre igen, man hade inga problem. Men jag vill ändå inte se tillbaka, mina föräldrar dog någon månad efter jag fyllt nio. Och min barndom förstördes ganska mycket av det, den ända jag hade kvar var min storebror. Först hade vi bott hos min alldeles för sjuka mormor, men när hon dog så valde vi att klara oss själva. Min bror var 6 år äldre än mig och fick ta hand om mig helt själv sen när mormor dog. Vi hade dock ärvt en hel del pengar av våra föräldrar. En hel del pengar. Men nu när jag var 16 och han 22 så var han borta ganska mycket på kvällarna. Och kom alltid hem väldigt sent.

Det kändes som en evighet att gå men tillslut var jag framme vid huset. Min brors bil stod vid parkeringen och jag klampade in i huset.

" Jag är hemma! " Jag slängde iväg väskan emot väggen och drog av mig mina skor. Min bror, Josh, kom ut till hallen och log emot mig.

" Haft en bra dag? " Sa han lugnt och jag nickade kort men började genast tänka på killen vid skåpet. Han var så mystisk, så unik.. Så annorlunda.

" Juste! " Sa han och gick ut ur hallen och kom tillbaka med ett brev till mig. " Brev till Aria Cole! " Jag granskade brevet och tog försiktigt emot det.

" Tack Josh.. " Mumlade jag och sprang uppför trappan emot mitt rum. Man hörde Josh trippa in i vardagsrummet och startade tv:n. Jag slängde mig på sängen och rev upp brevet desperat. Men det var inget i det, förutom en ring. Den var silvrig och hade små tecken på sig, dem var svåra att tyda då ringen var gammal. Jag skulle precis sätta på den då en duns hördes ifrån taket. Hjärtat hoppade nästan ut ur bröstet på mig och jag såg förskräckt emot fönstret. Jag skulle precis kika ut genom fönstret men vände mig blixtsnabbt när det knackade på dörren. Jag harklade mig och försökte lugna ner mig.

" Kom in. " Sa jag och såg emot dörren som öppnades. Josh såg emot mig och skrattade till.

" Du ser ut som om du sett ett spöke Aria? " Jag morrade emot honom och suckade.

" Jaja, ville du något? " Jag lät så oförskämd och skämdes nästan.

" Skulle bara fråga vad du ville ha till kvällsmat? " Han hånflinade nästan och jag ville bara strypa honom. Jag tänkte efter noggrant och satte mig ner på sängen.

" Bara ta något " Sa jag och han nickade kort och lämnade rummet. Jag la mig ner på sängen och granskade ringen återigen. Ville någon skämta med mig, för isåfall var detta ett riktigt ovanligt skämt. En ring, en helt vanlig jävla ring.

Fallen ängelTempat cerita menjadi hidup. Temukan sekarang