- 33 -

229 9 2
                                    



Jag vaknar av att någon klappar mig lite lätt på låret. Långsamt slår jag upp ögonen och möter direkt Cades vackra ögon. Jag får en snabb puss på munnen innan han meddelar att vi äntligen är framme. Jag kollar mig förvånat omkring och ser hur alla börja gå mot utgången. Jag har ingen aning om hur lång tid det har tagit för tydligen har jag lyckats sova hela vägen hit. Men tydligen hamnade vi inte i någon dödsfälla trots allt för här sitter jag nu livs levande.

"Kom nu, Bryan och Evelyn väntar på oss där ute" sa Cade glatt och entusiastiskt. Hans gnista och lycka var tillbaks igen och bara det fick mig att le stort som ett fån. Jag reser mig upp ur stolen och tar Cades utsträckta hand. Tillsammans följer vi efter strömmen av människor för att ta oss ut ur planet.

Vad som väntar mig utanför planet får mig att chockat dra efter andan. Vi har flugit in i en jättelik grotta med endast några lampor uppsatta för att skänka oss ljus. Jag hör hur Cade mumlar fram ett lågt wow. Inte bara jag som är imponerad av det. Bredvid vårt plan finns inte ett till plan utan minst tio till om det ens räcker. Alla av olika storlekar och modeller.

Min blick går från den fantastiska omgivningen till att leta bland alla människor efter Bryan. Min blick stannar ganska snabbt på honom. Inte var det svårt att missa honom. Man kunde på långt håll se hans stolta hållning och hur han kollade noggrant utöver alla så att allt stod rätt till. Han hade några år på nacken och såg faktiskt äldre ut än vad han hade gjort bakom datorskärmen. I hans ena hand höll han även i en käpp medan han bet lätt på kanten av hans glasögon som befann sig i hans andra hand.

"Mr Bryan!" Jag hörde hur Cade ropade på den äldre mannen och släppte min hand för att snabbt gå fram och hälsa som den ledare han är. Bakom Bryan såg jag en otroligt vacker tjej i min egna ålder stå. Hennes blonda raka hår hängde ner över axlarna och hennes blåa ögon tindrande vackert. Hon hade på sig en skinnväst ovanför ett svart linne. Till det hade hon några svarta tajta jeans eller liknande. Hela hennes outfit skrek om att denna tjejen hade självförtroende och en perfekt kropp. Och övertygade inte det dig så kunde man även skymta några knivskaft i hennes stövlar samt en pistol vid midjan i något hölster.

Med en gång slog det mig att denna tjejen måste vara Evelyn, Bryans hjälpreda. Jag såg hur hennes blick vilade lugnt på Cade hela tiden när han tog sig fram för att hälsa på dem. Enligt hennes ansiktsuttryck visste jag att hon gillade det hon såg och det fick det att koka inombords på mig.

Jag skyndade mig efter Cade för att även jag kunna hälsa på Bryan. Cade och Bryan pratar redan glatt när jag kommer fram och jag får harklar mig lite lätt för att märkas av. Först då kastar Bryan en blick på mig och skiner upp.

"Välkommen hit Kaylee, det är så roligt att äntligen få träffa dig personligen." välkomnar han mig glatt.

"Tack så mycket Mr Bryan. Det är härligt att vara här" svarar jag honom med ett vänligt och sött leende. I ögonvrån ser jag hur Evelyn kollar hatiskt på mig och himlar med ögonen. Hon kanske skulle bilda en klubb med Ian om att avsky mig?

"Jag hoppas resan inte var till besvär trots omvägarna för att slippa bli upptäckta av Republiken?" fortsatte han allvarligt. Jag nickade lugnt till svar medan Cade tog till orda.

"Det var inget problem alls. Hellre en extra runda än republiken hack i häl. Det är förresten en fantastisk anläggning ni har här" passar han på att berömma Bryan.

"Ja, visst är den fantastisk och praktisk. Får tacka republiken att de hann bygga denna delen innan vi intog kupolen. Det var precis färdigt när vi tog över" Evelyn la sig i diskussionen och på rösten lät hon väldigt bossig. Men jag kunde inte låta bli att bli avundsjuk när jag ser hur Cade besvarar Evelyns flörtiga leenden med ett eget leende.

Back to the beginningTempat cerita menjadi hidup. Temukan sekarang