Good girl gone bad (SWEDISH)

12

Jag stirrar på Luke. Tjejen har redan gått och det är knappt några som är kvar i korridoren längre.

- Vad var det för?frågade han.

- J-jag vet inte.

Jag står förfarande kvar och står så några sekunder tills Luke harklar sig.

- Ska du inte till lektionen?

Jag nickade.

***

Efter min andra lektion stod jag inte ut mer!

Mer blickar.Vissa pötte in mig i skåp och jag var nära på att fällas,flera gånger.

Varför?

Det vet jag inte.

När alla hade stuckit från korridoren och det var helt tyst så kom jag ut från mitt gömställe som var i toaletten.

På väg till mitt skåp hör jag någon.

- Tuff dag?huh.

Jag kollar bak och ser Simon som kommer ut från ett hörn.

Jag svarar honom inte.

Vi bara står där i ett par sekunder.

- Vet du vem som gjorde det?

- Vad?

- Spred ryktet eller är det kanske sant?

Ilskan bubblar inom mig.

- Va fan tror du?Är du dum i huvudet eller det är fan min jäkla farsa, era jävla äckel! Skriker jag fram med vilt gestakulerande händer.

Han tittar bara på mig, helt oberörd.

- mhm...

- Det är Sara.

- Vad är det med Sara?

- Det var hon som spred det.Och Jasmine och Maja såklart.

Det går upp för mig. Jag menar det är ju ganska självklart. Det var bara dem som var med.

- Jag trodde dem var mina vänner.

- Man blir inte vän med en på en dag.

Han har rätt.

Jag bara suckar innan jag går till mitt skåp tar ut min jacka och väska fyller den med mina läxor och stänger skåpet.

Simon syns inte till så han har säkert gått.

När jag går ut från skolan inser jag en sak.

Jag vet inte vägen hem. Och jag vet inte ens hur jag ska ta mig hem.

Jag suckar.

Det börjar regna.

Som om denna dag inte kunde bli värre

Jag börjar gå,försöker memorisera vägen hem.

***

Cirka 30 minuter senare kommer jag tillbaka till skolan. För att det känns som att jag kommer gå vilse och jag har inte direkt lust att bli sjuk.

På något sätt kommer jag till en annan del av skolan än där jag gick ut ifrån.
Jag lutar mig mot den gamla bruna skolväggen och suckar.

Jag sätter mig ner i en duns stänger ögonen och tar in den friska luften.

Efter ett litet tag öppnar jag ögonen igen och ser mot vänster om mig.

Det kommer lite rök från det och jag går upp för att se efter.

Tänk om det brinner?

Det ända som brinner är Simons ciggarett.

Jag tittar på honom innan jag frågar.

- Ska du inte vara på lektion nu?

Han väntar med att svara. Han tar ett bloss och släpper röken rakt framför mitt ansikte.

Gud va äckligt det luktar!

Trots det ser jag oberörd ut. Väntar på ett svar till min fråga.

- Ska DU inte vara på lektion nu?

Uh vad gör jag här egentligen?

Jag önskar vi aldrig flyttade från London. Jag som såg framemot det här. Det är ju nästan bättre att ha inget liv med sina böcker istället.

- Jo,mumlar jag.

Sen blir det tyst. Ganska stelt. Men Simon verkar inte bry sig så mycket om det och röker på sin cigg.

Han kommer på mig att stirra på den och flinar.

- Vill du ha?

Jag blir förvånad av frågan jag blir ställd.

Jag Daisy Johnsson med en ciggarett i munnen? Aldrig i livet.

Jag skakar på huvudet till svars.

Han dyker vara på axlarna.

- Så varför är du här då?

Nu är det min tur att ryka på axlarna.

- Trodde inte att du va skolkare.

Jag trodde det i alla fall om dig.

- Är det för det Sarah gjorde?

Jag tänker efter. Det var ju dom andra i skolan som viskade om mig och så vidare.

Men det var Sarah som spred det!

Jag nickar.

- Om du skolkar och inte visar dig så ger du ju upp.

- Va?

- Lyssna, jag känner Sarah väldigt bra men om man bara ger upp och låter henne vara, så kommer det bara fortsätta så.Hon kommer göra det mot andra människor.

- Göra vad?

Han kollar ner och ser ut att fundera på en sak.

- Förra året så var hon ny på denna skolan, faktiskt hela staden. Hon använde en kille bara för status,säger han när han lyft som blick.

- Hur vet du det?

- För att jag känner den killen... Dessutom så vet alla om vad Sarah gör.

- Så...?

- Jag vill som sagt att det ska ta slut.

- Och hur ska det gå till?

- Med din hjälp.

- Min hjälp?

- Ja. Låtsas som att det inte var Sarah som gjorde det. Spred alla rykten. Splea dum. Verka som att du är helt förstörd.

- Vad ska jag göra sen?

- Det behövs bara en endaste gång att sprida ett hemskt rykte om henne för att få henne att falla.

- Så...?

- Så. Är du med? Frågar han.

Han sträcker ut sin hand och jag förvånar mig själv genom att ta och skaka den.

----

Yassss äntligen :)

Jag blev förvånad genom att komma på det nyligen ;)

Det skulle bli lite annat men det här blir nog ännu bättre. Hoppas ni tyckte det var bra och tack till ungefär 500 läsare :D

XOXO

// Gossip Girl

Nää ba skoja ;)