Samanta

Ny början (Kapitel 1)

Det är något som jagar mig, något som inte borde vara där. Jag springer så snabbt som det bara går, det enda jag vet är att jag måste fortsätta framåt oavsett vad. Min kropp gör ont lika så gör mina lungor och jag har blodsmak i munnen men jag måste framåt, jag kan inte stanna nu men just då snubblar jag och allting blir svart.

Jag vaknar hastigt upp, bara ytterligare en av dem där mardrömmarna. Jag sätter mig upp i sängen och kollar runt, det är kartonger överallt så som det brukar vara när man nyligen flyttat in. Jag kliver ur sängen och går in i badrummet, jag är noga med att stänga och låsa dörren. Jag ställer mig framför spegeln och kollar i dem djup blå ögonen och det mörka nu mera trassliga håret, jag ler för mig själv och går sedan ut ur badrummet och tillbaka till mitt rum. Jag letar fram lådan med mina badrumsgrejer i och letar fram hårborsten, jag passar på att packa ur resten av grejerna och ställer dem i badrummet när jag ändå håller på. Vi flyttade hit igår så vi har inte hunnit att packa upp så mycket och jag ska till min nya skola redan idag, jag är lite nervös.

~Några timmar senare~

Här går jag nu och jag känner hur dem iskalla blickarna dömer mig men jag försöker att inte bry mig om det. Plötsligt så snubblar jag över något och skratt bryter ut, jag ställer mig snabbt upp och fortsätter som om det aldrig hände. Idioter! Jag vill skrika det högt men jag gör det inte. "Ey stanna!" är det någon som ropar efter mig så jag vänder mig om och säger "vad är det du vill?" han som ropa kommer närmare och kollar mig i ögonen med ett hånflin innan han knuffar mig och sedan sparkar mig ett antal gånger i magen, även om jag är arg så låter jag bli att ge igen så jag säger inget och ställer mig upp och går. Nu är jag sen till första lektionen men det gör inget, när jag kommer inte i klassrummet så är det bara en plats ledig, min plats så jag går och sätter mig där. Jag känner hur någon stirrar på mig, jag bryr mig inte. "Så elever idag har vi en ny elev här och jag vill att ni behandlar henne väl, kan du inte presentera dig?" säger våran lärare, jag ställer mig upp och säger "Jag heter Samanta men kallas för Sam, jag bor med mina två bröder då båda mina föräldrar gått bort, jag gillar att sitta för mig själv och rita eller läsa något" det sista var lite av en lögn men det behöver inte dem veta, jag vill bara ha en anledning till att vara ensam. På lunchen får jag som jag vill, sitta för mig själv för det allt jag vill just nu men det får jag inte vara länge till.