Samanta

Olivia (Kapitel 4)

Jag kollade upp mot grabbarna som precis kommit in rusande i mitt rum, dem måste ha hört skriket, det var inte jag som skrek eller det var jag men ändå inte, jag lovar det var någon här, någon med riktigt starka krafter. "Vad var det som hände?" hör jag Alex säga. "Jag vet inte riktigt" svarar jag "det vet du visst!" hör jag rösten från den som var här innan säga och plötsligt sitter hon där i fönstret som står öppet än. "Försök att minnas vad som hände, Sam" hör jag därefter Niklas säga. "J-jag kan inte" säger jag lågt men nog högt så att dem skulle kunna höra, "okej, vila nu" säger Niklas och stänger igen fönstret sen går dem båda ut från mitt rum.

"Varför lät du inte dem veta?" "för att du sa till mig att inte säga något så jag gjorde som du sa, berätta nu vem är du och var gör du här?" "Jag är din tvilling, mitt namn är Olivia och vi föddes med speciella krafter så dem särade på oss vid födseln men jag visste att du var nära när jag kände av en stark energi kring skolan tidigare idag. Du vet jag har letat efter dig sen det jag bröt mig ut från stället där dem höll fast mig för att göra tester på mig" "Så du menar att jag har en tvilling som jag inte fått veta något om och att jag har speciella typ superkrafter?" "typ så ja, jag vill veta vad som har hänt i ditt liv, så kan jag berätta vad som hänt i mitt liv senare men börja du." Så där var jag med min syster jag inte ens visste att jag hade och pratade, tiden gick och jag måste ha somnat för när jag kollade runt i rummet så var hon inte där och jag hörde skratt nerifrån, konstigt det lät inte som Alex eller Niklas. Jag kliver upp ur sängen och smyger ut från mitt rum och ned för trappan för att se vad som händer, när jag kommer till vardagsrummet så ser jag att Olivia, Niklas och Alex sitter i soffan och spelar på vårat X-box, jag väntar en stund innan jag går in till dem i vardagsrummet. "Hej!" det är Olivia som märker mig först, "god morgon tjejen""god morgon Sam, du sov när din kompis här kom över för att se hur du mådde och vi ville inte väcka dig när du ändå sov" säger Alex med ett leende "åh okej" säger jag bara och går och sätter mig bredvid Olivia.