Hungerspelen ~Vänner föralltid~

20. Infekterad

Jag sitter fortfarande kvar lutad mot trädet skakandes och har gjort det snart i 1 timme. De döda djuren ligger fortfarande framför mig och det börjar bli obehagligt. Jag kollar på min arm. Det rinner fortfarande blod. Jag måste ta mig till mitt gömställe så jag kan fixa såret. Dag 7, 6 spelare kvar. Jag biter mig så hårt i läppen att det börjar blöda. Jag reser mig upp och börjar gå. Nu börjar såret svida och mina ögon fylls av tårar. Det dunkar snabbt, känslan är så obehaglig att jag mår illa. Jag sätter handen mot ett träd och hostar. Sedan börjar allt snurra för mig. Jag vinglar till när jag går och krockar in i allt möjligt. Mina öron börjar tjuta och det är det ända jag hör. Jag blundar med ögonen och öppnar dem igen. Nu är allt upp och nervänt. Vad händer?! Tänker jag. Såret svider och samma smärta sprider sig på hela kroppen. Om jag skriker hör eller vet jag inte. Jag slänger mig i den hårda marken och håller för öronen. Jag blundar så hårt jag kan och försöker tänka bort smärtan. Jag öppnar ögonen och nu så verkar synen iallafall som vanlig. Men sedan så krånglar det igen. Allting ser ut att vara längre bort än vad det egentligen är. Jag reser mig upp och kollar runt. Det känns som om jag ska kräkas av hur snurrig jag är. Jag faller ihop på marken. Jag kan väll lika gärna ge upp... Hela kroppen svider och allt snurrar. Jag orkar inte längre...

När jag vaknar är himlen svart. Min kropp är som förlamad men jag har inte längre ont, ögonlocken är tunga och mitt huvud värker. Det obehagliga tjutet hörs inte längre. Jag tar mig upp och kollar runt. Jag kollar på bitmärket på min arm. Det har blivit ett stort rött bula som sticker upp. Det kanske var såret som gjorde mig så konstig. Jag reser mig upp och tar djupa ansträngda andetag medan jag kämpar mig framåt. Nationalsången spelas högt och jag kollar upp i himlen. Ansiktet på flickan som blev uppäten visas. En pojke från distrikt 10s ansikte visas, pojken från distrikt 5. Sedan tystnar musiken och flämtar till. Det är 4 spelare kvar. Och en av dem är jag. Jag har faktiskt en liten chans att vinna?
(Hej alla läsare! Så, då var det här kapitlet slut! Förlåt för att det blev ett ganska kort och kanske tråkigt kapitel, ska försöka få in mer action i fortsättningen! Nästa del ska jag försöka göra så fort som möjligt! Jag vill samtidigt tacka alla som läser och röstar på denna berättelsen, 475 läsare! Kan vi få det till 500? Och kan vi nå till 55 röstningar? 💕 Tack //MrsFabPotato)