King Of The Radio

Kapitel 80

Jag lyssnade på Birdy - not about angeles och Shawn Mendes - never be aone genom detta kapitel, så rekommenderar att lyssna på dem.

Cattis Perspektiv

Jag smög tyst in igenom ytter dörren och stängde den sakta. Jag tog tyst av mig skorna och gick så ljudlöst upp för trappan jag kunde. Jag smög tyst in i mitt och Felix rum och fick se en sovandes Felix i sängen med kläderna på. Jag låste in mig på toaletten. "Catrin?" Frågade Felix utanför badrums dörren. "Jag ska bara duscha" sade jag och jag fick tillbaka ett trött okej från han. Jag satte mig på toalettstolen och kände skuldkänslorna flöda över mig, vad håller jag på med? Jag lade händerna över ansiktet och kände hur tårarna flödade över. Jag torkade bort tårarna och satte igång duschen och klädde av mig mina svettiga kläder. Jag gick in i den ångande dusch kabinen och började schamponera mitt hår.

Jag nynnade på Aviciis låt hey brother och torkade mig och gjorde en turban på huvudet. Jag gick ut till sovrummet och såg Felix ligga i sängen -utan kläder denna gången- sova, jag satte på mig ett par trosor och en av Felix tröjor och lade mig försiktigt under täcket. "Vart har du varit?" Frågade han halvsovande med slutna ögon. "Jag var ute och sprang lite, behövde rensa tankarna" sade jag tyst tillbaka och han nickade och lade sina armar runt om mig och drog mig nära honom. "Godnatt" sade han och pussade min panna. "Godnatt" viskad dag tillbaka och land emot huvud emot hans brlst och slöt ögonen.

-------------------

"Ey guys! Kom fort!" Sade Ogge och vi kollade trött på honom då han hade väckt oss. "Det är viktigt, vi måste prata" sade han och stängde dörren. Felix kollade undrande på mig och jag ryckte på axlarna. Vi klädde på oss ochgick ner till köket där alla satt. "Cattis, det är egentligen bara dig vi behöver prata med, men vi ville ta det med alla" sade Filippa och jag nickade. Jag slog mig ner på en av stolarna och mötte allas allvarliga blickar. "du har vart väldigt off det senaste, och du går ut på kvällarna, asså inte typ åtta, du går ut halv tio och kommer hem typ halv tolv. Va för du ute då?" Frågade Oscar och jag suckade. "Går du på fester? Är du otrogen emot Felix?" Frågade Omar och jag ryckte till. "Va? Nej! Är de det ni tror?" Frågade jag lite plågat. "Det är det första vi kommer att tänka på. Men vem vet du kanske går och ber Gud eller nått" sade Emma och jag skakade på huvudet. "Jag kan försäkra er att jag inte går på fester" sade jag och kollade emot Omar, "och jag är inte otrogen. För ni vet hur mycket jag avskyr folk som är det" sade jag och kollade på Felix som hade en plågsam blick men nickade och kliade sig på armen. "Men vad är det du gör då?" Frågade Ogge och jag suckade igen.

"På måndagar, onsdagar fredagar och lördagar är jag ute och springer, och dem andra går jag till en lokal och dansar själv. Jag behöver rensa mina tankar för jag känner att det är för mycket för mig att klara av" sade jag och kollade ner i bordet. "Men detta är min sista vecka, nästa vecka ska jag dansa på eftermiddagarna istället." Sade jag och kollade upp på dem andra. En hand lades på min axel och jag kollade upp och såg Felix hand. Jag tog tag i den och han flätade ihop våra fingrar. "Men när kan vi få se dig dansa?" Frågade Emma och jag kollade ner i mitt knä. "Snart, jag lovar. Men jag känner att jag behöver få vara lite ensam. Inget illa menat emot er, men för mitt egna bästa" sade jag och reste mig Färm stolen och släppte Felix hand. "Varför?" Frågade Omar och jag suckade och vände mig om i dörr karmen.

"Jag har börjat få tankar som tär på mig. Dem är inre snälla tankar om mig själv" sade jag och lämnade köket och sprang upp till mitt och Felix rum. Jag låste in mig på toaletten och sjönk ner längst dörren och lät tårarna rinna ner längst mina kinder och snoret som rann över läpparna. "Catrin" Felix var utanför dörren och pratade med mig med en skärande röst. "Snälla öppna" sade han med smärta i rösten och tryckte sakta ner handtaget, mina hackiga andetag hade antagligen avslöjat vart jag hade gömt mig. Jag kände hur jag fick sämre att kunna ta luft, jag började kipa mer efter luft och tårarna ökade. "Snälla Catrin" sade han och jag reste mig från golvet och stapplade fram till handfatet, jag mötte min spegelbild och kände hur illamåendet skapades i halsen. Jag öppnade skakigt skåpet som var bakom spegeln och tog ut mina rakhyvlar som jag har när jag rakar benen. Jag lirkade skakigt av bladet från skaftet och kollade på det.

Jag lade det emot min underarm och tog ett skakigt andetag. "Ett, för att jag är så ful, två för att jag har tjocka lår, tre för att jag är tjock, fyra för att jag har fula ögon, fem för att jag är otillräcklig, sex för att jag är äcklig, sju för att jag är sämst" sade jag hackigt för mig själv, men tydligare hade Felix hört vad jag hade sagt. "Catrin?! Vad gör du?" Gormade han och börjande banka på dörren. Jag svarade inte och fortsatte med andra armen och fortsatte med mina anledningar varför jag hatade mig själv. Ett klick hördes och snart flög dörren upp och en rädd och orolig Felix stod i dörr öppningen. Eller nej rädd och orolig är fel ord. Han såg helt vätt skrämd ut.

"Catrin!" Sade han och gick snabbt fram till mig, han synade mina armar och jag skakade och tog hackiga andetag. Han kollade upp på mig och såg hur tårarna rann ner för hans kinder. "Varför? Varför varför varför?" Sade han och smekte min kind och kramade hårt om mig. "Du hörde varför" mumlade jag och tog ett hårt tag om rakbladet och ville fortsätta med mitt "konstverk". Felix tog tag i min hand och tog det vassa bladet ifrån mig. Han slängde det i soptunnan och öppnade sedan skåpet igen och tog ut bandage mm. "Här, stå såhär så länge" sade han och tog mina händer under det is kalla vattnet i duschen. Han tog fram en salva och bomull. Han tog bort mina armar från vattnet och smörjde in mina armar med salvan -som sved lite- och lade på bomullen och tog gas bindan och lindade den hårt runt båda mina armar. Men inte för hårt, han tog sedan bandaget och lindade det runt om.
"Hu-hur kan du detta så bra?" Frågade jag hackigt när han hade satt ner mig på toalett stolen för att kunna binda bandaget så bra som möjligt. Han log smärtsamt och drog upp sina ärmar på svarta Morris tröjan. "Felix?" Viskade jag och drog mina fingrar över hans ärr som gick ända upp till över armarna, "varför har du inte sagt någonting?" Frågade jag och han drog ner ärmarna igen, "det är en tid jag har lagt bakom mig och vill glömma så gott som det går" sade han och pussade min pannan. Mina tårar som hade minskat en aning började snart rinna mer, "shh, gråt inte mer" viskade han och kramade om mig. Jag virade hårt mina armar runt om hans hals.

"Vad är det som har hänt egentligen?" Frågade Alex och dem andra kom springandes bakom henne, "vi hörde hur du skrek och vi skyndade så fort vi kunde, vi var i parken i närheten" sade Oscar. Felix flyttade på sig och dem såg mig. "Catrin" viskade Ogge och allas blickar var på mina bara armar och mitt tårdränkta ansikte. "Catrin" sade Filippa och sprang fram och kramade om mig. "Är du dum?!" Frågade hon och kramade ännu hårdare om mig. Jag lade mina armar runt hennes midja och lät tårarna flöda och blöta ner hennes linne.

"Kom, så ska du få vila" sade Felix och Filippa släppte kramen, Felix bar upp mig i brudställning och bar ut mig till sängen. "Kom, så gör vi lite mat och låter dem vara" sade Ogge och dem alla lämnade mig och Felix kvar i rummet. "kom" sade han och sträckte ut sina armar emot mig när han hade lagt sig i sängen. Jag kramade hårt om hans midja och drog in hans doft.

Jag älskar dig Felix