Malfoys Trillingar

Kapitel 1. Happy Birthday

(Mollys perspektiv)

Imorgon fyller vi 14 år. Ja, jag sa inte jag utan vi. Jag, Scorpius och Melanie. Vi är trillingar. Malfoys trillingar. Vi kan säga att det inte är så himla många i samhället som uppskattar vårt efternamn men det är inget vi bryr oss om. Vi har lärt oss att leva med det genom åren.

Jag hade musik inne i mitt sovrum. Jag ställde mig på händer och gick sedan ner i brygga. Från bryggan så reste jag mig till stående och började öva på dansen. Åh, jag kanske inte berättade det men jag är proffsdansare. Tro mig jag vill inte skryta för jag är inte den som skryter! Men jag har några pokaler i mitt sovrum, många danspokaler men också en del snowboardpokaler. Jag åker snowboard också. Jag älskar det. Snowboard och dans det är det bästa som finns. Nu kanske ni tänker "men du är ju en häxa borde inte du älska quidditch precis som alla andra häxor och trollkarlar?!" Mitt svar till er är då att jag faktiskt inte gör det... Alla säger att jag är duktig men jag har aldrig hittat det roliga i att spela quidditch. Tro inte att jag är dum i huvudet nu. För det är jag inte! Jag tycker bara inte om det. Jag är som mamma antar jag. Hon tycker inte heller att spela quidditch är kul och det har hon aldrig gjort heller så jag antar att det är där ifrån jag har fått det...

"MOLLY!" Ropade Scorpius från sitt sovrummet som låg vägg i vägg med mitt.
Jag pausade musiken och gick ut ur mitt rum och sedan in i Scorpius.
"Vad är det?" Frågade jag.
"Kan du snälla stänga av din musik. Klockan är kvart i tolv på natten!" Klagade Scorpius.
"Va?! Jag visste inte att den var så mycket!! Förlåt!" Sa jag och tittade förtvivlat på min bror.
"Det gör inget Molly! Stäng bara av musiken och så tycker jag att du ska gå och lägga dig sen!" Sa han och log. Jag pustade ut, han var inte arg.
"Okej" sa jag och gick ut ur Scorpius rum.
När jag kommit in i mitt rum så stängde jag av musiken helt och gick sedan in i min stora garderob, jag och Melanie har båda två sånna garderober som man kan gå in i.
Jag tog fram en av mina favorit pyjamaser, det var ett linne och ett par byxor. Linnet var vitt med ett stort mintgrönt hjärta på. I hjärtat så stod det Molly med ljusrosa bokstäver. Den är specialgjord... Pappa köpte den till julklapp till mig i julas. Byxorna är mintgröna med massor av små ljusrosa hjärtan på.
Jag tog med mig pyjamasen och gick in i mitt badrum för att ta en kvällsdusch.
När jag stod i duschen så vred jag på kranen tog en snabb kalldusch, jag använde mitt schampo och balsam som båda doftar liljekonvalj, min favoritblomma. Sedan använder jag min tvål som luktar choklad, har jag nämt att jag och Melanie båda är beroende av choklad..? Iallafall så är vi det.

Jag kliver ur duschen och torkar mig, när jag är torr på kroppen drar jag på mig pyjamasen och sätter sedan upp håret i en turban med handduken.
Jag går fram till mitt skåp, med speglar som dörrar, som sitter ovanför handfatet och tar ut min ansiktskräm som jag sedan smörjer in mig i.
Jag tar ur och torkar håret som jag sedan gör två stycken inbakade flätor i, jag hänger upp handduken, går och lägger mig. Det sista jag ser innan jag somnar är bilden på mig Melanie och Scorpius som hänger på min vägg. På porträttet står jag i mitten av oss tre och man kan då tydligt se hur kort jag är jämfört med dom. Scorpius är 19 centimer längre än mig. Melanie är 10 centimer längre än mig... Jag är bara 159 centimer lång, så jag är ganska kortväxt... Scorpius däremot är ju 178!? Jag fattar inte varför han är så lång och jag är så kort?! Det är inte rättvist!! Med dom tankarna i huvudet så somnade jag.

(Scorpius perspektiv)

Igår kväll när jag hade bett Molly att stänga av musiken så gick jag och la mig nästan direkt efter. Jag somnade ganska snabbt eftersom att läxorna jag hade fått i uppgift att göra under sommaren tråkade ut mig något enormt!
Nu väcktes jag ur min underbara dröm om att Nellie Beck, en person som jag och mina bästa vänner på Hogwarts hatar något enormt, fick massor av utskällningar från alla lärarna inför hela skolan. Men självklart skulle jag bli väckt precis när McGonagall var påväg att säga att hon var relegerad!
"Grattis gubben vakna, det är er födelsedag idag. Dags att vakna Scorpius" hörde jag mammas röst säga.
"Snälla mamma låt mig sova för guds skull!" Klagade jag och la kudden över huvudet.
"Men hörru vill du inte se vad du har fått för födelsedagspresenter?" Sa mamma.
Jag satte mig upp och kollade runt omkring i rummet, när jag upptäckte att något inte stämde. Mamma var den ända som var här inne.
"Vart är pappa?" Frågade jag förvånat. Jag visste mycket väl att Melanie och Molly fortfarande sov. Vi har gjort så varje år att först väcker mamma och pappa mig, sedan väcker vi alla tre Melanie och sist väcker vi alla fyra Molly. Som äldst till yngst alltså. Eftersom att jag föddes först väcker dom mig först. Melanie föddes tvåa, så då väcks hon tvåa. Molly föddes sist så då väcker dom henne sist, hon får sova längst alltså. Sedan får vi alla öppna packet tillsammans när vi kommer ner i köket.
"Pappa, behövde åka in tidigt till banken idag. Det var något strul på gång och eftersom att han är bankdirektör så var han tvungen att kolla så att allt var okej" sa mamma.
Jag nickade som svar.
Jag gick upp ur sängen och gick in till Melanie med mamma, jag hade inte orkat byta om så jag hade fortfarande min pyjamas på mig.
"Grattis Mel, dags att vakna slöfock!" Sa jag och skakade på min syster.
"Grattis på dig med... Sluta kalla mig för Mel! Du vet att jag INTE gillar det! Och låt mig sova!" Sa Melanie och drog täcket för huvudet.
"Det står en stor chokladtårta nere i matsalen och väntar på er" sa mamma och Melanie flög upp ur sängen som om hon var skjuten ur en kanon så fort mamma nämnde ordet choklad. Båda mina systrar är nämligen beroende av choklad! Fattar inte varför... Visst choklad är gott men dom äter alldeles för mycket av det. Jag fattar inte att dom inte har tröttnat på choklad än..! (Scorpius... ÄR DU HELT DUM I HUVUDET MAN KAN INTE TRÖTTNA PÅ CHOKLAD!!!!)