Farlig vänskap

Prolog

6 månader sedan
Martin vaknade till, det var samma mardröm om och om igen;
Han öppnade celldörren i fängelset och i nästa sekund hängde han där, i en snara med blekt ansikte som stirrade ner i det gråa betonggolvet.
Martin kände hur han var svettig och varm.
Han reste sig upp ur dubbelsängen han hade köpt trots att han inte hade någon eller så. Han drog på sig en t-shirt av grått tyg som hängde på en stol i hallen.
Mittöver hallen låg köket, Martin fortsatte över till det och satte på kranen, fyllde ett glas och drack. Sedan stod han stilla på matten under hans bara fötter.
Hur kunde det bli såhär? Mardrömmarna hade bara pågått några veckor inte mer.
Om inte han där Ivar skulle hållit på att utpressa folk hade det här aldrig hänt. Eller att han aldrig varit så jävla nyfiken. Han förbannade sig själv och slog handen i kylskåpet och smärtan lugnade honom. Jonas hade kunnat lösa det själv, Martin hade inte behövt lägga sig i.
Men en sak hade han bestämt sig för, han behövde hjälp...

----
Kort inledning, jag vet och om du inte fattade ett piss, läs första boken "Mördarens hämnd". :)