Samanta

Alex's brev (Kapitel 6)

Det kändes tomt, väldigt tomt utan Alex. Det har några timmar efter poliserna lämnade huset, jag och Niklas har bestämt att ingen lämnar huset på några dagar, som tur är så är det lov så ingen skola att oroa sig över. Jag sitter på min säng med brevet Alex skrivit till mig innan hans död i min hand, jag har läst det en gång och samlar mig så jag kan läsa det igen för att fatta bättre vad som står.

"Kära syster, jag vet att det jag gjorde var dumt och ta inte det som att det var ditt fel för det var det aldrig. Jag vet att du mest troligt vis kommer att läsa detta senare och det jag gjorde var för att skydda dig, Niklas och Olivia (om hon nu är våran syster). Det jag ville säga till dig hade gett er trubbel och det vill jag inte så istället så skriver jag detta brev och jag skriver detta bara några minuter innan jag tagit mitt egna liv för eran skull, för familjen. Ledsen att det skulle behöva bli så här men här om dagen så hittade jag ett brev skrivet i blod med bild på mamma, pappa och vår faster och när jag läste det som var skrivet i brevet så blev jag rädd och jag visste att jag behövde skydda dig från denna person. För utom bilden på våra föräldrar och vår faster som var det en bild på mamma och fyra barn och dessa barn var jag, Niklas och två spädbarn och det stod något på baksidan men jag kunde inte läsa vad som stod men jag har lagt brevet och fotona på ett ställe bara du och jag känner till och som inte ens polisen kommer att hitta. Hoppas du hittar det och får det bra snart, älskar dig kära syster hälsningar Alex"

Jag satt länge och läste det. Jag försökte att tänka på vart det var han skulle kunna ha lagt det sen kom jag på vart, det hemliga rummet i källaren som vi råkade hitta när vi var där och lekte förut och vi snubbla över en kratta som råka vicka till ljusstaken som gjorde att enbdel av väggen öppnade sig.

Jag reser mig hastigt upp och rusar ned för trappan, slänger upp dörren till källaren och går snabbt ned för den trappan också. Jag springer mot ljusstaken som öppnar upp den hemliga dörren och där på ett utav borden så ligger det två foton och ett brev. Jag tar upp brevet och läser det, jag kan inte tro vad jag läser men nu förstår jag bättre varför han gjorde som han gjorde.