Skuggan på vägen

Kapitel 1

Jag springer. Allt jag kan tänka på är fotstegen som kommer närmare och närmare. Tårarna rinner ner för mina kinder. Jag springer in i skogen bland alla granar. Jag hittar en stor gran som jag klättrar upp i. Men så tar något tag i min fot, allt blir svart.

Fredag 17/6
Kära dagbok, idag ska jag och mamma äntligen flytta. Jag är så spänd inför det nya huset. Men jag måste gå nu, har bara en flyttkartong kvar. Hörs lite senare!

Jag slår igen dagboken och packar ner dom allra sista sakerna i mitt rum. Mamma ropar nerifrån köket
-Nova, är du redo att bära ut dom sista lådorna?
-Alldeles snart mamma. Jag tar min mobil och laddare och bär ner sista kartongen till flyttbilen.
- Vi ska alldeles strax åka. Vill du ha något att äta? Frågar mamma och öppnar kylskåpet.
- Nej det är bra, jag måste bära ut denna lådan till bilen.
Jag går ut och ställer lådan i bilen. Ungefär en halvtimma senare åkte vi mot Småland. Det tog lång tid i bilen. Jag och mamma satt och sjöng till olika låtar. Jag tror jag somnade och vaknade av att mamma sa att vi skulle stanna och äta något.
- Vad vill du ha?
- Cheeseburgare, svarar jag och försöker somna om igen. Mamma kom tillbaka in i bilen och gav mig min mat. Ungefär klockan 23:00 var vi framme vid det nya huset.
- Vi får bära in grejerna imorgon. Mamma parkerar bilen på uppfarten.
- Men vart ska vi sova då? Säger jag med nyvaken röst.
- Vi får bära in madrasser. Kom nu!

Lördag 18/6
Kära Dagbok, jag känner att jag måste sluta alltid börja med "Kära dagbok" vem säger ens så längre haha? Hur som helst har vi äntligen kommit fram till huset nu och idag ska jag få möblera i mitt rum. Jag vill då ha en fondvägg. Så alla väggar ska vara vita utom en som ska vara ljusblå. Men vi hörs lite senare.

Jag går ut till vardagsrummet och ser att mamma börjat bära in köksmöblerna.
- Godmorgon sömntuta! Skrattar mamma.
- Vadå sömntuta jag sov ju bara till 11?
- Jaja gå ut i bilen och hämtar dina lådor nu. Det står "N" på alla dina.
- Okej, tack mamma!
Jag går ut i bilen och ser att det är en flyttkartong som har ramlat och alla saker har ramlat ut. Jag springer in till mamma igen och berättar.
- Vilken låda? Frågar mamma och börjar gå ut.
- Den med pappas saker i.. Säger jag och tittar ner i marken.
Mamma plockar upp grejerna och lägger dom i lådan igen. Jag hör hur hon snyftar till. Jag bär in mina saker till mitt rum. Jag går in i badrummet för att ta en dusch. Helst plötsligt ser jag en grå obehaglig skugga som definitivt inte var min egna. Jag springer ut från toan och låser in mig på mitt rum.