Dangerous Woman

1

Plötsligt vaknade jag upp av ett otroligt oljud, det lät ungefär som om någon slog med en stor hammare!!
Jag gnuggade mina trötta ögon och tittade mig förvånat omkring, vad i hela friden var det som lät?
Jag kastade av mig det stora tjocka täcket och satte mig på sängkanten med fötterna på det otroligt kalla golvet.
Jag reste mig upp och gick mot köket på nedervåningen där jag fick syn på min mamma med en kavel i högsta hugg.
Hon tittade förvånat på mig och sa
- god morgon hjärtat
-ehh god morgon vad gör du? Frågade jag helt förvirrat
-jag tänkte baka lite bullar sa mamma utan att nämna något om det höga ljudet
-ok sa jag och orkade inte bry mig mer så jag gick till kylen för att hitta något att äta.
Jag hittade ett paket med filmjölk och bestämde mig att det var det som skulle bli dagens frukost!
- så gumman sovit gott? sa mamma medan hon nu kavlade bulldegen ganska aggressivt (min mamma är inte den bästa i köket om man säger så)
-  som en prinsessa sa jag och satte mig vid bordet med min talrik med den vita filmjölken.
Jag pratade med mamma om allt möjligt samtidigt som jag satte i mig mjölken och flingorna, mamma pratade konstant om framtiden och vilka yrken som hade störst arbetsmöjligheter.
Om jag ska vara ärlig får det mig att må en aning dåligt, jag har ingen amning vad jag vill göra när jag studerat klart, vilket är om 3 veckor!
Mina vänner har alla planer men jag vet inte alls, något måste jag göra och jag har många möjligheter.
Men hur enkelt är det att välja?!
Katie ska bli sjuksköterska vilket har varit hennes dröm sedan sjunde klass och Mandy ska bli frisör eftersom hon är en riktig naturbegåvning när det gäller hår!
Men när det kommer till mig är det lite mer kompenserat eftersom jag inge vet vad jag vill bli, jag älskar att sjunga men artist är en dröm som jag vet aldrig kommer slå in.
Mamma har alltid sagt till mig att jag borde skaffa ett riktigt jobb och inte något fjantigt jobb inom musiken som kanske försvinner dagen efter man fått det, jag måste tjäna pengar och försörja mig.
Mina klasskompisar har haft samma inställning till min dröm som mamma, eller inte riktigt samma inställning dem vet snarare inte om mig.
Jag den blyga tjejen är ingen som de i klassen ser som nästa idol precis.
Allt detta gjorde så att jag gav upp min dröm för två år sedan, varför drömma om något som aldrig kommer ske, det är som att jag skulle drömma om att träffa en ailien!
Jag får antagligen ta första bästa jobb som jag stöter på, något måste jag bli!

Jag bestämde mig för att ta en sväng förbi London för att köpa lite grejer som jag kunde tänkas behöva för avskeds balen som skolan anordnar eftersom vi går ut skolan!
Jag behöver hitta lite smycken och nytt smink, eftersom du aldrig kan ha för mycket smink.
Jag satte mig i min bil och rullade iväg genom ett dimmigt landskap mot London.
När jag kom fram var problemet att hitta en parkeringsplats, men efter 10 minuters letande hittade jag en perfekt plats bredvid ett stort ganska grasiöst träd.
Solen började faktiskt leta sig fram medan jag gick till den första butiken där jag förhoppningsvis skulle hitta ett armband.

Jag kollade en lång stund och fick tillslut beslutsångest eftersom jag hittade två underbart fina armband som passade perfekt till min balklänning, men jag fick tillslut ta ett beslut och gick därefter vidare till fler butiker.
Efter flera timmars letande och shoppande kände jag mig lugn och gick till mitt favorit café "the corner", det mysigaste caféet i hela London och som man hör på namnet ligger det i ett hörn av två stora byggnader.
Fasaden på caféet är täckt av ormbunkar och det ser nästan ut som ett hus från en saga, en annan sak som jag älskar med "the corner" är att de live musik på kvällarna och såklart att Regin mammas bästa kompis är ägaren för caféet!
Jag gick in och möttes av den ljuva doften av bakverk i alla dess sorter och Regin som stod bakom disken och letade desperat i en stor pappershög framför henne.
- hej Regin, hur är det? Frågade jag och syftade på det desperata letandet
- ganska bra hjärtat, men har lite fullt upp vet du, live bandet ställde in i dag och jag kan inte hitta en ersättare! Sa Regin fortfarande med blicken fast på pappers bunten
-oj låter hårt, om jag kan hjälpa till med något står jag garns till hands sa jag och försökte låta så uppmuntrande jag bara kunde
Regin vände plötsligt upp blicken mot mig och kollade mig rakt in i ögonen, med en min som lyste snilleblixt
- du kan sjunga ikväll raring sa hon med hopp i rösten
- ehh jag vet int.. Sa jag osäker och blev avbruten av en hoppfull Regin
-snälla raring, din röst är ljuvlig och jag behöver dig
Jag tänkte en stund, skulle jag verkligen klara av att uppträda en hel kväll, tänk om alla tycker att jag är dålig.
- okej jag gör det sa jag med insikten att ingen kommer ihåg en fegis
-perfekt syns i kväll klockan 20:30 raring, ta gärna med din mamma sa Regin glad och lättade medan hon gick in i köket.
Vad har jag gett mig in på?!