''Tack för idag, kom ihåg att det är engelska läxa imorgon! Ni är fria att gå'' sa Eva-Marie, min fröken. Ljudet av stolar som skrapades mot golvet och klassens lättade röster gick genom mina öron. Äntligen är skoldagen slut, tänkte jag.
Jag sprang med lätta steg uppför kullen. Hjärtat slog fortare ju närmare den röda byggnaden jag kom. Min arm började värka på grund av den tunga väskan, men det brydde jag mig inte om. Jag saktade ner.. något var fel. Luften vibrerade nästan, den var full av någon sorts... energi?
När jag kom fram till de stängda dörrarna såg jag att en lapp satt på stallets dörr. ''Anna här! Jag är på semester i Spanien just nu, så denna veckan kommer stallet att vara helt stängt. Hästarna bor för tillfället på andra gårdar. Kram stallets ägare Anna.'' Jag stirrade på lappen ett tag och kände hur besvikelsen tog över. Juste.. jag hade ju helt glömt bort det. Jag ville nästan gråta..
Jag gick nerför kullen då jag plötsligt hörde en dörr som öppnades: Nell!! Kom tillbaka! Jag snodde runt och fick syn på en kvinna med långt, guldigt och lockigt hår. Hennes ögon var glittrande gröna och huden på hennes ansikte var slät, nästan för slät. Hennes utseende gav mig en deja vu.. hade jag inte sett henne någonstans innan?
(en bild på hur kvinnan ser ut i mitt huvud, det är INTE min bild)
Jag gick tillbaka till stallet och stirrade på henne. ''Vem.. är du? Hur vet du vad jag heter?'' undrade jag. Ett leende dök upp på hennes läppar när hon skrattade lite nervöst. ''Jo, jag är ny här! Mitt namn är Isadora. Jag är ny ridlärare här. Anna har nämligen köpt en ny häst, och hon vill att jag tar hand om den. Jag har redan träffat de andra ridlärarna, och de har berättat om dig, Nell..'' sa hon. ''.. men nu när du ändå är här kanske du vill träffa den nya hästen? Du kan gå in i stallet och pyssla om henne och ge henne vatten och mat.''
Självklart tog jag emot hennes erbjudande, för man kan aldrig tillbringa för mycket tid med hästar! Jag sökte med blicken efter hästen vid namn Loe, som Isadora sa. Plötsligt såg jag något röra sig längst inne i stallet, det var där den övergivna boxen var, som jag kallade den. Det var för att den var gammal och dammig, och folk sa till och med att den var hemsökt. Jag gick fram till boxen, och det första jag fick syn på var en stor snövit häst! Manen var lång och lockig och glänste som nyputsad silver. Hästens, eller Loes ena öga var ljusbrunt och hennes andra var blått.
(en bild på hur Loe ser ut i mitt huvud, och återigen, det är INTE min bild)
Jag fick syn på en ny namnskylt ovanför boxen som det stod ''Loe'' på med vacker skrivstil. Jag gick försiktigt in i boxen och Loe tittade på mig med en vänlig blick, det var nästan som om hon.. log med.. ögonen? Plötsligt kom Isadora fram, och skräck blandad med ilska dök upp i Loes blick när hon backade och la öronen platt på huvudet. Isadora backade genast när hon såg Loes reaktion. ''Du verkar ju komma överens med Loe!'' sa hon som om inget hade hänt. ''Anna ville att Loe skulle vänja sig vid stallet innan de andra hästarna kom tillbaka. Jag måste gå hem nu, du får låsa när du tagit hand om Loe, hejdå!'' avslutade Isadora med innan hon kastade stallets nycklar till mig och gick ut genom dörren. När Isadora hade gått ut slappnade Loe av. ''Varför gillar du inte Isadora, lille vän?'' undrade jag. Loe gav mig en blick som om hon förstod var jag sa och fortsatte sedan titta mot dörren. Jag drog mina fingrar genom hennes långa lockiga tjocka man innan hon nosade mig rätt i ansiktet så att jag brast ut i skratt.
YOU ARE READING
På osynliga vingar
FantasyNell är en helt vanlig häst tjej som kommer till stallet varje dag. En dag i Augusti glömmer hon bort att stallet är stängt i en vecka och kommer dit. Väl framme inser hon att något är fel.. i luften finns någon sorts vibrerande energi.. och dörre...