the new guy (shawn mendes)

Kapitel 7

Det sista som jag hörde innan jag gick bort från ringen var ett väldigt skönt knak som kom när jag boxa han rakt i ansiktet. Han ramla direkt ner på marken och han var inte längre medveten. Jag gick och tog mina pengar från de som ger folk ger deras bett till. Zoe sprang upp till mig och sa att mitt race börjar snart. På min väg ut så kunde jag höra folk skrika Red Devil så många gånger och det här är verkligen vad jag lever för. 

Först så var jag tvungen att åka till garaget eftersom jag måste byta min kross till en av mina motorcyklar. Om du undrar varför jag byter min kross mot en motorcykel så är det för att ingen ska veta att The Red Devil och The Fallen Angel är samma person. Det som hjälper med den strategin är att de vet inte vilket gäng jag är från som jag inte vill att folk ska veta eftersom då finns det flera som kommer efter mitt gäng. Jag tror det finns tillräckligt många. 

När jag var framme vid banan så var klockan nästan 1 på morgonen, jag kommer nog inte att få så mycket sömn inatt. Jag gick upp till start linjen, Nej jag glömde säga en sak när jag var vid garaget så bytte jag även mask och kofta till de andra blåa jag hade där. Tillbaka till verkligheten så var det något som drog min blick till publiken och där igen står Shawn. Den här gången måste jag säga något jag kan inte bara stå här och inte göra något. Så jag började springa mot publiken men när jag var framme så var han borta. Jag tänkte till mig själv Fu#k han kan inte vara borta nej var är han. Min blick stressade snabbt över hela publiken och där stod han och pratade med Zoe undra vad som pratar om men jag kan inte bry mig så mycket nu jag måste vinna detta racet. Zoe såg min blick och nickade till mig som att vissa att alt var OK såklart nicka jag till baka det är bara det man gör. 

Jag gick tillbaka till min motorcykel och satte mig på den. Ha jag är så himla dum i huvudet racet börjar om bokstavligen 10 sekunder. Jag höll precis på att missa hela racet Omg va bra jag är (säger det väldigt sarkastiskt). "Alla bet är inte så starta era motorer" säger presentatören. Hela publiken börjar skrika" 1..2....3" och vi är av. Jag är först så klart men han som är bakom mig börjar komma riktigt nära så jag skär av han så att han kraschar i väggen eftersom hans bakdäck förlorar friktion.  Det finns seriöst inget bättre än den adrenalinet som du får när du kommer när 200 km/h och håller nästan på att krascha jag vet att det är livs farligt men jag älskar det. Bara efter några sekunder så är jag över mållinjen och jag har vunnit som jag alltid gör. När jag hoppar av motorcykeln så kommer alla från publiken runt om dig och hejar så himla högt om någon visste om vem jag var utan mitt gäng så hade jag nog redan varit död. Inte av någon av mina fiender utan min mamma hade nog redan hunnit döda mig innan mina fiender. Innan jag lyckades bli mosade lyckades jag komma ut ut de stora folkmängden med min motorcykel. 

Yesssss jag är äntligen hemma jag behöver verkligen lite sömn. Direkt när jag la mitt huvud på kudden somna jag. Ett stort misstag var att inte titta om Ebba var hemma eftersom hon hade kunnat se hela saken. Till min lycka så var Josefine hemma och hon distraherade Ebba så att hon inte skulle se att jag inte var hemma.

(Nästa dag)

Omg kan någon sluta skrika." MAJ VAKNA KOM IGEN VAKNA!!" skrek Ebba så trevligt in i mitt öra. "OKEJ JAG HAR VAKNAT SLUTA SKRIKA!". "k! vi börjar om 10 min så du vet, skynda dig" sa Ebba. "Hade du inte kunnat väcka mig lite tidigare så jag inte kommer försent". "Nope, jag vet att du bryr dig inte om du kommer försent så bara res dig upp och klä på dig. förresten mamma och pappa lämnade tidigt" sa Ebba och nu skriker hon igen och samtidigt går ner för trappan " En sak till du måste ta krossen eftersom skolbussen kommer inte längre att hämta dig". Jag bara skrek okej. Vet du hur mycket jag ville att hon skulle ramla ner för trapporna nu när hon skrek men nä det hände inte. 

Jag åt frukost snabbt och tog på mig. Idag är det min tid att låsa dörren eftersom Ebba åkte till skolan med sin moped bil och hon ville inte bli försenad så hon lät mig göra det. När jag kom fram till skolan så var det bara 5 min tills vi började så när jag kom med krossen som är bara en modell mindre än en motorcykel så fick jag ganska många blickar på mig. Seriöst har de inget bättre att göra än att bara stå där och stirra på mig. Jag hoppade av krossen och tog av mig hjälmen så kunde man bokstavligen talat höra alla bli knäppt tysta. "Har ni inget bättre för er än att bara stå där och glo på mig" skrek jag ganska högt och med den rösten så alla skulle bli rädda. Det visar sig att den rösten funkar verkligen eftersom alla såg livs rädda ut. Jag gick till mitt skåp som om inget har hänt och jag fick fortfarande blickar omg jag kommer att bli galen snart. 

(Skippa till lunch)

Min kropp orkar inte att äta i matsalen eller att äta något eftersom det är jätte jäkligt mat. Men jag gick ändå till mina bästa vänner eftersom jag har inte kunnat prata med dem på ganska länge. " Hello, tjejer vad gjorde ni igår kväll?" frågade jag och den första som svara var Josefine "O du frågar mig så var jag uppe jätte sent igår eftersom någon var för trött för att märka att deras syster var hemma.". Ibland skrämmer hon mig eftersom hon tittar på mig med den mördarblicken. Snälla om jag dör så är det Josefine, min mamma eller mina fiender. "Sorry Josefine". "Det gör inget eftersom jag hann göra några läxor" sa Josefine. Den här gången var det min tur att mördarblicka någon eftersom Zoe lyssnade inte äns." Hey, Zoe vad är det med dig du är väldigt distraherad och förresten vad sa Shawn igår?". "Ja hej, Jag tänker bara och han sa att han hittade det eftersom alla pratade om det och han ville se vad det var." svarade Zoe. "Okii, bra. Sa du till han att aldrig komma tillbaka eftersom det är för farligt." frågade jag varför bryr jag mig äns så himla mycket om han. Omg vad händer med mig. " Jepp det gjorde jag och han sa att han inte gillade så mycket våld som det var så han skulle ändå inte komma tillbaka." Svarade Zoe. " Okej bra. vi börjar nu, ska vi gå". När jag sa det så nickade båda bara ja och vi gick. 

(Efter skolan) 

"Du ska väl ha dans träning själv så du kommer inte med oss" sa Josefine. "Jag kommer inte med er ha det så roligt hejdå:" svarade jag. "Bye" skrek Josefine och Zoe samtidigt och bokstavligen sprang ut från skolan. Ibland undrar jag hur jag fick de vännerna men jag är väldigt glad att jag fick dem. De är som familj nu. 

Jag började gå mot dansstudion som var mittemot musik salen. När jag var framme så kopplade jag min mobil till högtalarna och blastade min favorit låt som heter "Danza Kuduro". Min kropp började röra sig själv direkt när låten började. Den ända gången när jag är riktigt fridfull är när jag dansar. När jag racer och fightas så har jag denna adrenalinet som jag inte har när jag dansar.    

Musiken slutade helt plötsligt så jag slutade såklart att dansa och gick mot min mobil och såg vad som hände. Det visar sig att vara att min mobils batteri tog slut men musiken var inte helt borta. Jag måste ta reda på var musiken kommer från eftersom det låter jätte bra. När jag öppnade dörren så hör jag låten klarare så jag fortsätter dansa. Men jag ha aldrig hört låten innan den har nog någon elev skrivit. Jag började sjunga med "Just one more night Lying in bed Whether it's wrong or right Just gotta make sense of it And you'll be gone in the morning And you'll be over this Just one more night, so I can forget" sjöng vi tillsammans. 

Jag behöver inte veta vem det är nu eftersom jag vet att den låten och personen som sjunger låten kommer att bli jätte känd någon dag. Jag tror att jag kan vänta. Jag tog mina saker och gick till min kross. Sedan åkte jag hem.

----------------------

Hej igen kapitlet är slut och du måste gissa viken låt de sjöng. Om du är ett riktigt Shawn Mendes fan så ska du veta det och om du kan det skriv i kommentarerna. Tack till alla mina 966 läsare. Nästa kapitel kommer inte att vara ett riktigt kapitel utan det kommer att vara information. Jag vet att jag tar jätte lång tid men det tar ett tag att hitta på allt. Tack ändå och ses vid nästa kapitel, Bye