we slowly dance in place || tfc

Kapitel 1 ♡

Jag ville inte släppa mamma, jag skulle kunna stå här i mammas famn hur länge som helst. Tänk att jag inte kommer få träffa henne på en hel jävla sommar. Usch..
Kommer sakna så himla himla mycket.

Men jag var glad för hennes skull.
Men hur tänker hon egentligen? Att jag ska bo med en kille som jag aldrig träffat i en HEL FUCKIN SOMMAR? Jag känner ju inte han, han kanske är ett peddo?
Jaja om mamma litar på honom så får jag väl också göra de. För hon skulle ju inte direkt låta mig bo med någon snusk kille som jag inte känner, eller?

Mitt i allt mitt tänkande så släppte mamma min kram och bara står och kollar på mig.
Eller ja de börjar bli lite läskigt eftersom hon inte sa något.

- mamma?, frågade jag henne och hon fortsatte bara att kolla på mig.

- men mamma seriöst vad håller du på med?

Hon ryckte till och började le istället.

Creeapy mamma = ja det har jag.

Jag kände att de började bli väldigt creapy så jag slog till henne lite lätt på armen.

- oj förlåt gumman, men jag kommer sakna dig så mycket, svarade hon och såg inte alls lika glad ut längre och de föll en tår ner från hennes kind.

- men mamma gråt inte du förstör ditt smink.

- ja det har du rätt i, svarade hon och torkade bort tårarna i ansiktet.

Vi kramade om varandra och hon gav mig sedan en puss på kinden.

- kom nu så ska vi åka till lägenheten, sa mamma och hjälpte mig med en av mina resväskor.

- men jag fattar inte varför vi inte bara kan bo här i vårt hus?

- men vi har ju redan pratat om detta flera gånger, sa mamma och kolla på mig lite irriterat.

Jag och mamma har bråkat väldigt mycket om det där med lägenheten, hon säger att de blir billigare och att vi inte klarar av att betala räkningarna själva eftersom vi har ett ganska stort hus.

~ FRAMME I LÄGENHETEN ~

Jag gick in i lägenheten och kollade runt. Det var inte alls stort, de var ett litet kök och det fanns ett rum med vita väggar och en stor dubbelsäng med fina lexington kuddar på. Och sen en tv på andra sidan rummet.

- men mamma vart ska han andra sova?, frågade jag mamma som stod och försökte sätta på tvn. Hon är lika teknisk som en åsna. Hon suger på allt som har med elektronik att göra.

- ja just det, jag har glömt att säga de men ni är tvungna att sova i samma säng, sa mamma helt oberört och började gå mot dörren.

MEN VA!?!? Detta kunde inte bli värre..

- SÅ JAG SKA SOVA JÄMTE EN FRÄMLIG I EN HEL SOMMAR!?!? Skrek jag rakt ut.

- men lugna dig, ni kommer säkert bra överens, sa mamma och blinka med ena ögat och gav mig en peddo blick.

Min mamma är så korkad..

- men måste åka nu, planet åker snart, sa mamma och gav mig en stor blöt puss på kinden.

- hejdå mamma kommer sakna dig så mycket, älskar sig, svarade jag henne och gav henne lika blöt kyss som hon gjorde.

- men din rumskompis kommer snart, han är och handlar, sa mamma och kollade på mig en sista gång innan hon stängde dörren.

Jahop, vad ska man gör nu då?

Jag satte mig på sängen och tog min mobil och kollade instagram. Efter att jag gillat några bilder så plingar de på dörren.
Jag går till dörren och öppnar.

Där i dörren står en uuuuursnyyyyyygg kille med två matkassar i båda händerna.

***********

Det här var kapitel 1, vad tycker ni?
Ska jag fortsätta eller?

Är ju som sagt ny på detta så, har kanske inte riktigt kommit in i de än.
Och första kapitlet är ju inte alltid så bra, men läs gärna vidare!

//// L♡