we slowly dance in place || tfc

Kapitel 5 ♡

Men vänta va?!

Jag ställde mig fort rakt upp och kollade mig ivrigt runt i lägenheten.

Men Felix var ju inte hemma? Eller?

- Felix? Är de du?, ropade jag i hopp om att han inte skulle svara & att jag bara hade inbillat mig allt.

- ja vad är de?, hör jag Felix från köket.

Fuck.

Men rösten kom ju inte från köket så det kunde ju inte vara han.

Jag vänder mig om för att ta upp mobilen från golvet & snabbt kollar jag mot soffan.

- VEM FAN ÄR DU OCH VAD FAN GÖR DU HÄR JÄVLA PEDDO?!, skrek jag rakt ut.

Och där på soffan satt en ganska lång kille med brun blont hår och jävligt snygg var han.

- SERÖST UT HÄRIFRÅN NUUUU! Skrek jag samtidigt som jag gick upp ur sängen och slog till honom med kudden.

Ånej han hade sett mig i mina sjukt korta pyjamas short, och lite för genomskinliga var dem.

Han tog genast kudden från min hand och la den på soffan.

Han log mot mig och gick några steg närmre mig.
Han var väldigt nära nu.
Vilket var lite creapy efter som jag aldrig träffat han förut och nu står vi så nära så våra näsor möts.
Ja blyg var han ju verkligen inte.
Ja, men jag ska ju absolut inte klaga över att stå här med en så sjukt snygg kille.
- men eyy för i helvete skrik inte så jävla mycket det finns fucking annat folk som bor här, sa Felix som nu kommit fram till oss.

Och nej han var inte glad, lika sur som vanligt..

Han kollade på mig med en "gå-härifrån" blick som inte såg de minsta
glad ut.
Jag kollade surt på honom och gick i väg till sängen.

- Oscar ska vi dra till studion eller?, hörde jag Felix säga.

Jaha han hette visst Oscar, de passar han 😏

Jag vände mig om mot dem och märker att Oscar stirrar på mig. Snabbt så känner jag hur mina kinder blir hetare och hetare. Pin.

Jag ler bara mot honom.

- men eeyy Oscar? Säger Felix och knäpper fingrarna framför ansiktet på honom.

Felix kollar bara på mig snabbt.

- aha oj, ja vi drar nu, säger Oscar och kollar på Felix men kollar sedan på mig igen.

Kanske inte så konstigt men jag kollar faktiskt ganska mycket på honom också.
Oscar går fram till mig och skiter i att Felix står i hallen och väntar på att gå.

- jag heter Oscar om du inte redan visste, sa han och blinka med ena ögat.

Jag tror jag smälter..

Nej inga killar nu Laura. Det slutar alltid dåligt.

- jaha hej Oscar, jag heter Laura, säger jag och ler.

- kan jag inte få en kram innan jag går iallafall?, säger han och omfamnar mig med en kram.

Jag kramar honom tillbaka.
Åh vad gott han luktar.

Oj nej vad creapy de lät.

Bakom Oscars axel ser jag hur Felix små kollar mot oss, men så fort vi fick ögonkontakt så kollade han snabbt ner i marken igen.

🌸🌸🌸🌸🌸🌸🌸🌸🌸🌸

Rätt länge sen jag skrev, men vet inte om jag kommer fortsätta med denna för det är ju inte så många som läser.
Men om ni vill att jag ska ha kvar den så snälla kommentera isåfall.

Jag följ gärna min fanbase : thefoooxotic!
Och när ni har följt mig där så skriv gärna en kommentar där ni skriver att ni har börjat följa mig för att ni hitta mig här, skulle bara kul att veta liksom😏

Aja ha de gött 🌸💕