Kapitel 19

830 21 5
                                    

~Oscars perspektiv~

Vi står och kramar om varandra en stund tills Anna lyfter sitt huvud och kollar på mig och biter sig i läppen sådär sött som hon gör när hon är nervös över någonting.

"Jag måste berätta för dom andra."Säger hon.

"Det är klart."Säger jag förstående och ler.

Jag smsar Felix att vi ska mötas hos Anna och vi går ut och sätter oss på moppen. Hennes armar runt min midja känns trygga och får mig att känna mig lugn.

Vi kommer fram till hennes hus och kliver av moppen. Hennes hand kramar min spännt när vi går in i huset. Vi tar av våra skor och går till vardagsrummet.

"Först vill jag fråga en sak: Hur kom ni in i mitt hus?"Frågar hon.

"Extranyckeln."Säger Julia snabbt.

Anna nickar, tar ett djupt andetag, och berättar hela historien.

När hon är klar har hon börjat gråta igen.

Alla stirrar på henne i några sekunder. Ebba är den som reagerar först. Hon ställer sig upp och går med bestämda steg mot Anna. Hon tar tag i överkanten av hennes tröja och trycker upp henne mot väggen. Jag hade nog skrattat med tanke på att Ebba är över en decimeter kortare än Anna, men situationen är för allvarlig.

"HUR FAN KUNDE DU LJUGA FÖR OSS FÖRUT ANNA?! VI ÄR DINA BÄSTA VÄNNER, JAG FATTAR INTE HUR DU KUNDE LJUGA...

KOMMER DU IHÅG I SJUAN NÄR DU BYTTE SKOLA OCH JAG, DU, SAGA OCH FILLE HAMNADE I SAMMA KLASS?! VI BLEV VÄNNER DIREKT OCH LOVADE ATT INTE HA NÅGRA HEMLIGHETER FÖR VARANDRA?! DU HADE HEMLIGHETER REDAN DÅ! Jag fattar inte att du kunde ljuga för oss..."Skriker Ebba, men i sista meningen tar hennes röst slut.

Hon släpper Anna och springer ut. Saga springer efter och säger:

"Jag kommer snart!"Till Anna när hon springer förbi.

~Sagas perspektiv~

Jag springer efter Ebba ut och tar tag i henne.

"Du, Anna är våran vän, och man står upp för sina vänner. Man trycker inte upp dom mot en vägg och skriker åt dom."Säger jag.

"Men Anna är inte min vän, så hon kan ta och gå och hänga sig! Jag åker hem nu!"Skrikgråter Ebba och sliter sig ur mitt grepp och springer iväg.

Jag går in igen och springer direkt in i vardagsrummet och ser Anna sitta gråtandes i Oscars knä med alla andra sittandes runt omkring sig.

När hon ser mig går hon upp och kramar om mig och viskar:

"Förlåt."I mitt öra.

Jag tittar upp på henne och säger:

"Det gör inget älskli! Jag hade gjort samma sak!"Hon ler och går tillbaka till Oscar.

Hon kramar om honom och stelnar plötsligt till. Hon sätter handen för munnen och springer till köket. Det går ungefär en halv minut innan man hör hennes röst.
"Hej pappa!"
*tystnad*
"Ja, det var han."
*tystnad*
"Ja, vi har varit hos polisen."
*tystnad*
"Amen herregud! Men kom hem så fort du kan!"
*tystnad*
"Hejdå!"

Hon kommer tillbaka till oss och sätter sig i soffan.

"Kan ni sova över? Jag kommer förmodligen inte våga sova själv..."Frågar Anna.

"Jag kan! Mina föräldrar är på samma jobbresa som din pappa, så jag har inget bättre för mig."Säger Oscar och pussar på Annas hår.

"Jag med."Säger jag.

"Ni då?"Frågar Anna och kollar på dom andra.

"Vi har sovit hos Oscar och Felix hela tiden du var borta, men våra föräldrar ville att vi skulle komma hem så fort du kom tillbaka..."Säger Omar och kollar sorgset på Anna.

"Det är okej guys, jag har ju Saga och Oscar och slipper vara ensam."Säger hon och ler lite sorgset mot dom.

"Men då går vi väl nu."Säger Mira och alla kramar Anna och går.

~Annas perspektiv~

Vi beställer pizza och ska kolla på Beautiful Creatures.

Fast när vi ska börja kolla kommer vi på att vi inte har något godis, så Saga går till ica och köper.

När Saga har gått går jag upp till det stora badrummet och häller upp vatten i badkaret. Jag går i och njuter när jag känner smutset på min kropp lösas upp.

Jag drar ur proppen och låter allt smutsigt vatten rinna undan och häller upp nytt.

Jag blundar och slappnar av och känner en kropp sjunka ner brevid mig. Det är Oscar.

Han lägger ena armen runt mina axlar och jag lägger huvudet mot hans axel och öppnar ögonen.

"Jag älskar dig."Säger jag.

"Jag älskar dig mer."Säger han och kysser mig mjukt.

"Skulle inte tro det

Han tar tag i min midja och vänder mig så jag sitter uppe på honom. Jag märker att han har kalsonger på sig och drar lite i kanten. Han slutar kyssa mig och kollar mig i ögonen med en lite sträng blick.

"Jag skulle göra dig illa, och det är det sista jag vill."Säger han. Han pussar på min panna och stryker lite över skärsåren på min mage med tummen och pussar på min kind.

"En annan gång då."Säger jag och ler.

Jag går upp ur badkaret och in i duchen och Oscar kommer efter mig och jag börjar skölja av mig. Jag ska precis ta shampoo flaskan när Oscar tar den ur mina händer och häller ut lite i sina händer och shamponerar mitt hår, sen tar jag den och gnuggar in shampoot i hans hår. Jag sköljer av det och det i mitt hår och han börjar kyssa mig igen. Jag lutar mig mot väggen och stänger av vattnet och vi börjar hångla.

Oscar flyttar ner sin mun till min hals och börjar suga och bita lite på den.

Saga kommer in så vi går ut ur duchen och jag går in på mitt rum och sätter på mig myskläder. När vi kommer ner flinar Saga mot oss.

"Vad har ni gjort då?"Säger hon och flinar ännu mer.

"Inget."Säger jag och flinar.

Hon kollar på min hals och höjer ögonbrynen.

"Med tanke på sugmärket skulle jag inte tro det."Säger hon.

Jag tar godispåsen och går till köket och häller upp godiset i en skål.

Sen går jag tillbaka till vardagsrummet och sätter på filmen och sätter mig i Oscars knä i soffan med Saga brevid oss.

Jag somnar ganska snabbt, och för första gången på två veckor är jag inte rädd för att somna.
~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~
1.1k reads nu \*O*/  skulle skrikit och dansat runt i minst fem minuter om jag inte hade suttit på ett hotell i Stockholm och ätit frukost när jag fick reda på att jag hade 1k reads! Så sjukt glad fortfarande!♥
Älskar er alla som läser och har nästan 85 votes så snart måste jag vräka ur 15 sanningar om mig själv...
Men fortsätt läsa, votea och kommentera!♥

The summer everything changed(the fooo fanfic)|COMPLETEDWhere stories live. Discover now