Can't stop thinking about you || PAUSAD ||

1.2 - Dejten

(Kapitlet är ej i dagboksform då jag vill ha detaljer med som är jobbiga att få med i en dagbok.)

Vi hade precis skrivet och jag bestämt plats där vi ska mötas och även vilken tid.
Jag är lite stressad dock eftersom jag inte har hunnit fixa någonting innan utan jag måste gå och handla nu.

På bara ett par minuter sprang jag ner för trappan, slängde på mig ett par skor och sprang sedan bak och hämtade min cykel.
Jag är faktiskt femton så jag behöver inte ha hjälm längre fastän mina föräldrar vill det så jag skippar hjälmen.
Jag hoppar på cykeln och cyklar snabbt ner till närmaste ICA. Det tog mig typ 5 minuter att cykla ner till ICA.
När jag var där inne så plockade ihop sakerna som jag ville ha bara för att få det så mysigt som möjligt.

Jag gick och ställde mig i kön till den nyöppnade kassan. Det tog nån minut innan det var min tur. 

Som vanligt så sa kassören ett trevligt "hej, då blir det 273 kronor"

Jag stoppa in mitt kort i kortläsaren (eller vad det nu heter) och slog in min fyrsiffriga kod ****.

~(~betyder tidshopp)

Klockan hade precis slagit 13.00 och det var dags för mig att dra iväg till skolan. När jag väl var framme på skolan så gick jag ner för den smala stigen till den fina platsen som alltid jag går ner till när jag mår dåligt. I vanliga fall så brukar jag inte ta med någon dit eftersom det är det ända stället där jag finner en lugn stämning.

Jag tog fram filten som låg fint nerpackad i min lilla picknickkorg. Och började lägga fram lite utav det som jag var och handlade tidigare idag på ICA. Plötsligt så hör jag min mobil surra, men som tur var så var det bara ett larm jag hade ställt på en halvtimme innan han skulle komma till skolan. 

OMG det var alltså bara en halvtimme tills killen som jag har världens största crush på ska komma till skolan, går jag runt och tänker på medans jag väntar på att nästa alarm ska ringa. När det andra larmet går igång så börjar jag gå hemåt så att han inte ska tro att jag har gjort något nere vid den lilla sjön.

~

Klockan hade nu livet 14.55 och jag ska börja gå ner mot skolan. När jag väl går där så ser jag att han står vid en utav dom svarta, tråkiga bänkarna och väntar med handen bakom ryggen.

Jag kommer fram till honom och ger honom en kram, han besvarar den som tur var hade varigt fett stelt annars.

"Hej" säger han med sin fina röst.

"Hej" svarar jag honom tillbaka medans jag tittar ner i marken så att han inte ska se hur jag rådnar. Det är fett pinsamt för jag rådnar så fort jag hör hans namn.

"Varför tittar du ner i marken? Är det något som är fel?" frågar han mig fundersamt, han har antagligen märkt att jag ville dölja någonting.

"Nej det är ingenting" svarar jag honom med lite nervositet i rösten.

"Men titta upp så att jag får se ditt fina ansikte då!"sa han. Vänta lite vad sa han nyss, sa han att han tyckte mitt ansikte var fint. Det måste nog bara vara en komplimang som han ger mig för att värka snäll, tänker jag.

Jag tittar upp medan jag känner hur rodnaden sakta försvinner.

"Ska vi gå?" frågar jag honom och nickar ner mot skogen. Som svar får jag en enkel nickning och jag börjar gå sakta ner mot sjön.

Han följer efter mig och går långsamt närmare mig och kommer så nära att han tar tag i min hand. Jag kollar ner mot våra händer och ser frågande på honom. Han döljer någonting det är jag helt säker på.  

"Förlåt" säger han och tittar ner, men då greppar jag tag om hans hand och han börjar le...

Jaha nu undrar ni säkert vem denna kille e.

Hoppas att ni gillade kapitlet och om ni gjorde så får ni gärna rösta och kommentera och kom ihåg #benice #nohate #spridkärlek

ÄLSKAR ER!