Olivia är tillbaka

249 12 5
                                    

<3

Martinus

- "Vem menar du?!" Ropade jag efter Marcus som börjat gå upp för trappan, jag ställde mig upp från soffan och mina steg ledde mig till trappan.

- "Olivia är tillbaka" sa han med ett flin och kollade bak på mig innan han fortsatte att gå mot sitt rum.

- "Och hur fan vet du det?" Sa jag och följde efter.

- "Följer henne på instagram" Sa Marcus som att det skulle vara en självklarhet men hon skulle ju blocka alla oss?

Olivia

Lördag

- "Skynda dig" Hörde jag Doriannas röst utifrån vardagsrummet i hotellet där en stor säng stod med ett fönster till höger om den. "Jadå" Svarade jag från badrummet medan jag gnuggade in min kropp med tvål. Sköljde ur mitt balsam och lät vatten rinna ner för min kropp. Stängde av duschen och drog åt mig en handduk.

Jag kollade min själv i speglen, i Marcus tröja. Gud vad jag saknar han, men inte lika mycket som jag saknar Martinus. En ensam tår rann ner för min kind med snabbt drog jag bort den.
Dem var idioter och jag är en idiot som inte gått vidare.
- "Pulla får du göra sen, kom nu" Ropade Dorianna, ett flin spred sig i mitt ansikte och jag sprang ut till hallen, drog på mina svarta sneakers och gick efter Dorianna i den långa korridorren tills vi kom fram till den trånga hissen.
Vi kom fram till byggnaden, och Dorianna skuttade fram till dörren.
Hon öppnade upp dörren så en varm pust trädde sig fram till våra ansikten.

- "Du förstår inte hur glad jag är!" Sköt hon och hade världens leende på läpparna. Vi fortsatte att gå i korridorren tills jag hörde en väldigt bekant röst bakifrån.

- "Hei Olivia" Hörde jag rösten och vände mig bak åt rösten, va? Vad gör han här?

- "Hej Kjell" Lämnade mina läppar med ett oförstående leende och Kjell började gå snabbare i korridorren tills han svängde.

- "Whaaaaat..." Sa Dorianna och drog tag i min arm, "Hur fan vet han ditt namn? Like what the fuck"

- "Amen det är ju Martinus farsa, du vet han som jag höll på med sen bråkade osv" Sa jag och fortsatte att gå. Dorianna började skrika och stannade upp, hennes ögon fylldes upp och jag förstod inte vad hon reagerade mot.

- "Va?" Lämnade mina läppar, hon satte handen för munnen, jag kollade bakom mig. Jag satte handen långsamt för munnen

Without you[m.g/2]Where stories live. Discover now