Vi gick ner och frågade mamma och men hon visste inte att den var borta. Men samtidigt i grannens hus gick någon och pratade i telefon. "Nu har jag nyckeln, vad ska jag göra nu chefen?" sa grannen. "Gå ner i källaren i din grannes hus och ta fram nyckeln och lås upp gå sedan in och så ser du en byrå med 10 lådor. Där i finner du en... pschhhhsch. Samtalet bröts. Aron hade hört samtalet genom telefonkabeln
Han hade klippt av telefon kabeln till grannens telefon. Så samtalet hade brutits. Aron skyndade sig att springa till mig och berätta allt som han hade hört. Det tog flera timmar att berätta allt. Sen sprang vi till grannen mitt i mot oss, och knackade på, vi gömde oss och lyssnade om han låste dörren (det gjorde han inte), Aron sprang till baksidan och knackade. Mannen öppnade och såg Aron och frågade "VAD VILL DU!?" Aron sa "gissa vad jag ska göra när jag blir så stor som dig"?
Mannen sa "DET KAN JAG INTE GISSA, UT UUR MITT HUS! Aron sa " Ja det är svårt att gissa men när jag blir så stor som dig ska jag köpa ett nytt hus." Mannen skrek "UUUUUUUUUUUUT UUUUUR MITT HUUUUS!!!!!!!!!!! "
Då sa Aron "vilket hus? Menar du det här rucklet. "Under tiden hade jag öppnat dörren och smitit in. Sen hade jag kollat vad mannen hette (han hette Harald Borgström). Sen gick jag upp på övervåningen och då hörde jag något, Haraldskrek UUUUUUUUUUUUUT! Och smällde igen dörren. Nu var det akutläge.
Jag kollade runt men såg bara en dörr. Jag tvekade inte en sekund, jag smet in men jag hittade ingen dörr (förutom en gammal garderob) jag tittade in i den. Jag hade tur garderoben var tom och lagom stor för ett barn i min ålder (det fanns bara några par strumpor som jag slängde ut igenom fönstret)(det kom en liten gubbe som skulle knacka på dörren, gubben blev så arg så han gick iväg från Haralds hus). Medan jag var i garderoben tänkte jag på vem gubben kunde vara som skulle knacka på hos Harald, en massa frågor kom upp i mitt huvud, Vad hette han, Vad gjorde han här, Kände han Harald och Hur kom han hit? Dom frågorna susade runt i mitt huvud minut efter minut, timme efter timme.
YOU ARE READING
Den röda rubinen
Mystery / ThrillerSkrev denna när jag var 7 år så förvänta er inte för mycket. Förresten så är den inte riktigt klar än. Hoppas ni gillar den