Winx Club Swedish stories

Jullov på Alfea

Det är jullov på Alfea. Alla tjejer åker hem förutom Bloom och Stella. Stella är arg på sin pappa och vill hellre stanna på skolan. Och Bloom ska åka hem nästa vecka.

Tjejerna ska gå ut och ta lite luft när ett litet skepp från röd fontänen landar. Ut kommer Sky och Brandon.
- Tjena tjejer, behöver ni skjuts? Frågar Brandon och går fram till Stella.
Bloom går fram till Sky. Han ler sitt snälla leende och sträcker ut armarna i en lång och varm kram.
Tjejerna följer sedan med ombord.
Då ringde Blooms telefon. Det var rektor Faragonda.
- Jag vet att det är jullov, men vi har fått reda på att Trix har sitt gömställe på Domino. Men ni får vara försiktiga. Temperaturen är kall nu och era krafter blir försämrade där så om ni inte aktar er kan ni frysa ihjäl. Ni klarar er i en kvart utan att frysa ihjäl.
- Okej men ska vi inte ringa de andra tjejerna? Frågade Bloom.
- Ni be.ö..r i.te d..
Sedan bröts samtalet.
- Hon menar väl att vi inte behöver hjälp tror jag...
- Såklart vi inte behöver hjälp. Vi är ju solens och eldens feer! Sa Stella självsäkert. Vi klarar oss!
Men Bloom var inte lika säker. Faragonda sa ju att våra krafter försämras pågrund av kylan.
Men killarna startade skeppet och styrde iväg mot Domino.
När de hade landat stängde killarna av skeppet och sedan gick de ut. Det var som att gå emot en kall vägg. Det var så kallt!
- Vi delar upp oss, sa Stella. Jag går åt det hållet och pekade snett åt vänster. Om ni går lite längre runt så träffas vi vid början av det berget och pekade mot en vit spetsig topp ganska långt borta. Längre än så klarar vi nog inte.
Alla var med på idén och började gå. Bloom fick gå den längsta vägen. Hon kände redan hur hon blev svagare och kallare. Det kändes som om världen blev förstorad.
Efter 9 minuter kom Stella fram till Berget utan att hitta något. Strax därefter kom Brandon och Sky med samma resultat. Men Stella hade fortfarande krafter kvar så hon kunde värma upp henne och killarna.

När det hade gått 12 minuter började de bli oroliga. De såg inte skymten av Bloom. Så de bestämde sig för att gå i den riktningen som Bloom gick. När de kommit en liten bit såg de något mörkblått ligga i snön en bit framför dem. Det var Blooms jacka! De sprang fram och såg att det inte bara var Blooms jacka utan att det var Bloom som låg där och skakade. När Sky vände på henne var hon alldeles vit i ansiktet.
- Vi måste tillbaka till skeppet med henne! Sa Brandon.
De hjälptes åt att lyfta tillbaka henne. När de kom fram la dem henne i en av de åtta sängar som finns ombord under ett tjockt täcke.
- Vi kör tillbaka till Alfea så får hon hjälp.
Men när Brandon skulle starta motorn gick den inte igång. Han försökte och försökte. Utan resultat.
- Fan också! Skitmotorn startar inte!
- Vad ska vi göra då? Frågade Stella oroligt
- Jag får väl försöka fixa det. Troligen har motorn fryst. Sa Brandon och stack iväg till kontrollrummet för att fixa felet.
Bloom hade vaknat till men var fortfarande helt vit.
- Jag fixar varm choklad, sa Stella och gick iväg mot köket.
Skys perspektiv
Jag tittade på Bloom som hade vaknat upp. Jag såg hur kall hon var. Jag strök handen mot hennes kind men drog genast bort den. Det var som att känna på en isbit.
Blooms perspektiv
- Sky, ja jag fryser, sa jag med stammande röst. Jag hade aldrig varit så kall. Jag vet inte vad som hände. Helt plötsligt kände jag vara som ett hugg i bröstet och föll till marken.
Normalt perspektiv
- Ja, jag lyckades! Jublade Brandon när motorn startade igen.
Under resan hem tig Stella över Skys plats medan han satt vid Bloom.

Blooms perspektiv
- Hur mår du? Frågade Sky försiktigt när jag hade vaknat från en kort sovstund
- Bättre, svarade jag.
Jag såg hur orolig han var. Ändå fick han fram ett leende. Han böjde sig ned och gav mig en kram. Sedan pussade han mig försiktigt på munnen. Jag kunde inte hålla tillbaka ett litet leende.

En dag senare kom resten av tjejerna till Alfea för att de hade hört vad som hade hänt
- Tjejer jag mår bra ok? Jag försökte övertala de att låta mig få åka till rödfontänen för att träffa Sky. Men de sa att jag fortfarande inte mådde bra och tvärvägrade.
- Vi vet att du vill träffa Sky, sa Flora med en tillgjord röst. Men du mår fortfarande inte bra.
- Vem har sagt att jag inte mår bra? Svarade jag irriterande.
- Vi, sa alla tjejerna samtidigt.
Jag suckade högljutt.
- Bloom vi är bara rädd om dig, svarade Musa.

Dagen efter åkte jag för att träffa Sky. Sedan åkte jag hem och firade jul med familjen. Det var jättemysigt.