2. Grangers första pik

751 11 1
                                    

Draco

Hela matsalen klingade av röster från olika delar av salen. Draco Malfoy lutade sig uttråkat mot bordet i väntan på att den nya rektorn, som förmodligen var professor McGonagall skulle hålla sitt tal. Så att de tillsist fick börja äta. Enda sedan han hade stigit på tåget vid perongen hade han fått ta emot mördande blickar från sina skolkamrater. Förutom hans närmaste vänner i sitt elevhem (Slytherin) hatade alla honom. Han hade inte väntat sig annat efter kriget men det var ändå svårt att finna sig i den nya situationen. Draco hörde sitt namn åter igen nämnas från Ravenclaw bordet den här gången och tittade ner på den tomma tallriken framför honom. "Är du okej?" frågade Blaise Zabini som satt framför honom. Han mumlade att allt var bra tillbaka och var noga med att undvika ögonkontakt med sin vän. Han tittade åter igen mot Gryffindor bordet och märkte att någon fattades. Hermione Grangers krulliga huvud var inte synbart i mängden av elever som satt vid bordet. Han gav ifrån sig en uttråkad suck och började leka med gaffeln mot tallriken.
Att trakassera Granger och hennes patetiska vänner var det enda Draco hade sett fram emot med den sjunde terminen. Men nu var hans främsta mobboffer inte i skolan vilket gjorde att han inte kunde komma på något roligt under kommande termin. Men Ginny Weasley och Neville Longbottom satt förstås vid Gryffindor bordet det var alltid roliga att reta. Men det var förstås mest underhållande att mobba Granger. Vars sårade känslor alltid reflekterade sig i hennes ansikte.
Plötsligt tystnade salen tvärt och ersattes av flera viskande röster. All uppmärksamhet vändes mot en kort vitklädd figur som nyss kommit in genom portarna. Hermione Granger passerade snabbt mellan borden med en vit klänning. Draco kunde inte låta bli att undra varför Granger inte var klädd i sin skoluniform som resten av hennes befängda elevhem. Han såg hur Hermione slog sig ner vid bordet och sa något till sina vänner. Hon vände sig plötsligt om som att hon letade efter någon innan hennes bruna ögon plötsligt fann Dracos. De höll ögonkontakt en kort stund innan hon gav honom en blick full av avsky och vände sig om mot sitt eget bord. Draco såg snabbt ner. Varför hade han tittat på henne?
Blaise bus visslade lågt från andra änden av bordet.
"Det verkar som att något är annorlunda med Granger tjejen." Sa han lågt och gav ifrån sig ett litet halvkvävt skratt. Draco gav honom en frågande blick. "Vad menar du med det." Sa han och gjorde inte ens någon ansträngning att dölja hånfullheten i rösten. Blaise sträckte lite på sig och gav Draco ett brett flin.
"Ingenting polarn, ingenting."
Vad var Blaises problem tänkte han och tittade på sin vän vars uppmärksamhet var riktad någon helt annanstans. Draco följde hans blick mot Gryffindor bordet där Granger satt och skrattade åt något med Weasley flickan. "Skojar du med mig?" Sa han mellan tänderna till Blaise. Blaise slutade kolla på Granger och vände nu sin uppmärksamhet mot Draco som tittade på honom med dolt vrede i blicken. "Vad menar du, polarn?" Frågade han och höjde utmanade på ögonbrynen emot Draco.  Dracos arga uppsyn övergick plötsligt till någon slags munterhet och han harklade sig som att han försökte dölja ett skratt.
"Vad du en har för idéer om smutskallen så är det bäst att du släpper det." Han tittade Blaise stint i ögonen för att se att han lyssnade innan han fortsatte.
"Fullblodiga elever från Slytherin ska inte ha något som helst umgänge med mugglarfödda. Så är det bara och det är bäst för dig att du inte ifrågasätter det!" Sa han utan att ens försöka dölja den hotfulla klangen i hans röst. Blaise mötte hans blick utan några tecken på underordnad innan han log.
"Vad du än säger, Malfoy." Sa han och betonade M i Malfoy extra tydligt. Draco försökte ignorera det faktumet av att hans vän kallat honom vid efternamn. Han kastade en osäker blick på Blaise som nu satt och pratar med Pansy Parkinson. Han gjorde inga försök att komma in i de pågående samtalet utan fortsatte med sina negativa tankar. Tills plötsligt Professor McGonagall krävde deras uppmärksamhet där fram. 
"Välkomna till Hogwarts..." och det var det han hörde henne säga innan han slutade lyssna och lade sin uppmärksamhet någon helt annan stans.

Efter festmåltiden gick Draco och Blaise med sällskap av Pansy och några andra tjejer ifrån elevhemmet mot deras elevhem. Stämningen mellan honom och Blaise var fortfarande en aning stel sen middagen, men Pansy hängde såklart efter honom och höll honom i armen. Han kastade en irriterad blick på Pansy som hade lagt hans arm över hennes axlar och nu gick och triumferade emot hennes vänner. Hans uppmärksamhet drogs hastigt bort från gänget när han plötsligt hörde några glada röster. Granger och hennes vänner gick en bit bakom dem och skrattade åt något. Ginny Weasley som verkade ha lagt märke till dem stannande tvärt och viskade något i Hermiones öra. Hermione såg upp ifrån en bok hon höll i handen och hennes ögon mötte Dracos ännu en gång denna kväll. Hon skakade bara på huvudet åt Ginny som verkade tveka lite över att passera Slytherin eleverna. Men hon följde tillsist efter Hermione med Longbottom tätt bakom sig. Precis innan de gick förbi dem ställde sig Draco framför Granger så att hon nästan gick in i honom. Hon såg upp från sin bok med en blick av förvåning blandat med irritation.
"Kan jag hjälpa dig med något, Malfoy?" Frågade hon och tittade rätt in i hans ögon. Draco vände sig om mot sina kompisar för att få uppmuntran innan han sa,
"Hörde ni? Smutskallen undrar om vi behöver hjälp." Sa han till sitt gäng innan han vände sig tillbaka till Granger vars ögon hade blivit smala.
"Nej, Granger du kan inte hjälpa mig med något." Sa han med ett hånfullt flin. Till hans förvåning rätade Granger på sig.
"I sånna fall kanske du kan flytta dig så att jag och mina vänner kan gå förbi." Svarade hon. Draco visste inte riktigt hur han skulle reagera på Grangers plötsliga arrogans och stod tyst. Utan att säga något mer knuffade hon honom åt sidan och fortsatte framåt med sina vänner i släptåg.

Draco var vansinnig. Smutskallen hade inte bara lyckats förödmjuka honom inför hans gäng utan även slingra sig ur situationen med värdighet. Det hade aldrig förr hänt att någon kom undan med det och framförallt inte med Draco.
Efter han och hans vänner hade kommit fram till deras elevhem, hade Draco gått raka vägen upp till sovsalen och gått och lagt sig. Ursinnig på Smutskallen. Det enda han visste innan han tillslut lyckades somna var han skulle hämnas på Granger och se till att sätta henne på plats.

Så var tyckte ni om kapitel 2? Var det bättre än första? Försökte få med fler Draco och Hermione scener i denna delen och fler dialoger. Är tacksam för kommentarer! Nästa kapitel kommer vara publicerat innan veckan är slut så tills dess!

Motsatsernas möteWhere stories live. Discover now