Fucked Up Life

• Kapitel 25 •

Evelyns perspektiv

- Aiden stop! You're hurting him! Skriker jag åt honom och försöker dra honom därifrån men det lönar sig inte han bara puttar undan mig.

- That's what I'm trying to do. Säger han sammanbitet och ger Jason en riktig smäll på käken så hans ansikte åker åt sidan med full fart.

- It's okey Ev, I deserve it. Hostar Jason ur sig medan blodet forsar ur de sår han fått tack vare min lite för aggressiva kille. Jag skakar på huvudet åt honom, det är inte hans fel, det är mitt. Jag borde sagt det till Aiden tidigare. Det borde inte kommit fram på det här sättet. Jag kan inte se honom slå skiten ur en människa som hjälpt mig. Jag måste göra något. Så jag tränger mig mellan de, vilket jag inte skulle ha gjort då Aiden redan hade hunnit ladda ett slag. Och eftersom jag står mellan de, gissa vilken som får slaget. Jo, jag. Det kommer hårt mot min tinning och jag kastas åt sidan och tappar kontrollen av min egna kropp. Jag åker i backen med en smäll.

Jag hör hur flera kommer springande in i rummet och drar bort Aiden från Jason. Jag kollar upp. Det är dimmigt framför ögonen och det känns som om jag sitter i en karusell. Jag vet att det inte var med mening som han slog mig men fuck det gör ont. Det bultar i hela huvudet. Dessutom är min puls på ungefär 280 så det känns som att jag kommer tuppa av snart. Med tanke på de svarta fläckarna framför mina ögon så tror jag alldeles snart faktiskt.

- Get them out of here! Skriker någon som jag tror är Matt, jag ser inte så mycket men snart bär någon upp mig och strax därefter slocknar jag. Allt blir svart.

>>>>>

- How could you hit her!? It's Evelyn Aiden. Skriker någon vilket jag tror är Matt om jag nu ska gå från vilken röst det är. Jag väntar med att öppna ögonen, ska bara tjuvlyssna liiite.

- It wasn't meant to be on her! Skriker Aiden tillbaka och jag hör ett stort krasch. Han måste kastat en vas eller något sånt.

- No it was meant to be on me, wasn't it? Säger en tredje person vilket nog är Jason då. Jag anstränger mig för att inte tjuvlyssna och försöker med allt jag kan att andas jämnt.

- Yes it was because you fucking kissed her you shithead! Skriker Aiden och jag skakar på huvudet mentalt åt honom. Tro mig, jag älskar honom jättemycket men när han blir såhär... Det är inte den finaste sidan hos honom om man säger så.

- She kissed back! Okey? She kissed me back when you wasn't there to help her out of there and when you had given up on her. Skriker Jason tillbaka. Helvete, han skulle inte få veta det. Det var hemskt nog att han kom på Jason när han kysste mig nu.

- No she wouldn't do that. Säger Aiden, nästan så tyst att jag inte hörde honom. Men jo Aiden det gjorde jag och jag menade det inte. Skulle aldrig göra det och mena det.

- Yes she would, and she did. Säger Jason och snart hör jag en står smäll vilket jag tror var på Jason.

- Calm the fuck down, we don't have time for this! Get out both of you! Säger Matt högt och snart hör jag hur de går ut från rummet.

Så nu öppnar jag försiktigt mina ögon och möts av ett starkt ljus som får mig att kisa. Mina ögon var inte beredda på det. Jag kollar åt sidan och ser Matt sitta vid sägen jag ligger i. Han kollar redan på mig och ler lite när han ser att jag vaknat.

- Good morning sunshine. Säger han och jag skrattar löst. Sedan ler jag ett snett leende mot honom och kollar mot dörren utifall någon skulle stå där. Vilket ingen gör.

- You heard them, didn't you? Säger han och lägger ena handen på mitt lår. Jag nickar sakta och samma gör han. Jag känner vid min tinning och det stinger till. Fick jag ett sår också?

- He did hit you pretty hard. But you know, he didn't mean to do it Ev. Säger Matt.

- No I know it was meant to hit Jason's face instead and that doesn't change the fact that he's an idiot. Säger jag och suckar. För det är han, till och från. Matt skrattar smått och precis när han öppnar munnen så kommer min lilla brunett in i rummet. Han ställer sig i dörröppningen och lägger armarna i kors. Han kollar också lite argt på mig. Han har all rätt till att vara arg på mig, men det har jag också.

- You kissed him back? frågar Aiden och Matt reser sig snabbt upp.

- I'll be outside if something happens. Säger han och jag nickar innan han försvinner ut ur rummet och lämnar oss ensamma.

- Answer me. Säger han sedan och jag sänker blicken i mitt knä, vågar inte kolla honom i ögonen, inte nu.

- Yes. Säger jag och jag kollar upp på honom och rätt som det är drar han ner en av de andra vaserna i det här rummet så att de landar med ett krasch i golvet. Jag stänger mina ögon.

- How could you?! And then not tell me?! You could at least tell me and be honest about it. Skriker han åt mig och ställer sig framför sängen. Jag säger inget på några minuter. Sedan tar jag ett djupt andetag.

- I knew you would react like this. Mumlar jag.

- No shit sherlock! You kissed one of Austin's gang members! Skriker han.

- Yes but I didn't mean it. Säger jag sedan och blir lite sur nu. För han är inte helt oskyldig heller.

- Oh you didn't mean it? Okey in that case it's all fine! Right? Skriker han ut sen och nu blir jag riktigt arg.

- Oh so you mean that you completely innocent?! You slept with a random girl and you fucking hit me Aiden. You hit your girlfriend! Skriker jag tillbaka till honom och han suckar.

- I didn't mean to. Säger han sedan och jag skakar på huvudet.

- Go out. Now. Säger jag och han vänder sig om.

- Anyway, sorry for that. Mumlar han medan han pekar mot min tinning och går ut ur rummet.

-------------------

Hellooooo, vet att det inte kom upp ett kapitel i söndags men som ni vet så var det ju nyår. Det kommer två kapitel den här veckan. Hoppas 2018 blir super. Puss och kram E<3